Får man elda i kakelugn

Några andra verktyg till själva murningen behövs inte. Händerna är bästa redskapen och lerbruket fräter inte på huden, utan är skönt att arbeta med. Sådana fel är oftast inget problem att åtgärda själv. Om en bit av ett kakel saknas kan du själv laga med hjälp av gips. Gör en pasta av gipsmjöl och vatten enligt tillverkarens anvisningar. Låt gipset brinna stelna en stund tills smeten fått rätt konsistens och lätt kan läggas på kaklet utan att den rinner.

När gipset är helt torrt slipas ytan jämn med vårt finaste sandpapper och stryks med lika delar linolja och balsamterpentin. När detta torkat målar du in den nya biten med dammarlösning blandat med pigment i kaklets kulör. Dammarlösning dammarfernissa används traditionellt på kakelugnar, istället för linoljefärg. Dammarfernissan gulnar nämligen inte när ugnen blir varm.

Tillred genom att röra ihop färgpigment med dammarlösning till en gröt. Späd sedan med ytterligare lösning till lämplig konsistens. Om ugnen är riktigt gammal och matt kan man späda den färgade dammarlösningen med terpentin, så att den blir mindre blank. Med rätt kulör i sårigheterna försvinner de ändå för ögat. Upprepa behandlingen om färgen inte täckte tillräckligt första gången.

Omfogning av kakelugn Kakelugnsfog används till gamla kakelugnar där fogmassan mellan kaklen ramlat bort så att ugnen ser allmänt risig ut, eller till nyuppsatta kakelugnar som aldrig blivit fogade förut. Fogmassan fyller ut fogar och andra ojämnheter och fräschar upp helhetsintrycket. Den tätar även mellan kaklen så att rökavgaser inte går in i rummet genom fogarna.

I Gysinges sortiment finns en färdigblandad kakelugnsfog , som passar till vita ugnar. Om kakelugnen är färgad kan torrpigment tillsättas innan vatten blandas i. Skrapa bort lös fog med en kniv. Var försiktig så inte glasyren skadas. Blanda ihop den mängd du behöver med vatten till en grötig konsistens. Undvik inandning av damm. Låt blandningen svälla en stund.

Fukta befintlig fog för att den nya fogmassan ska få bättre fäste. Pressa in fogmassan i fogar och håligheter med en gummispatel eller slickepott. Eftertorka med en fuktig trasa eller svamp diagonalt över fogarna för att undvika att fogmassan följer med. Låt torka och polera sedan med vanligt polertrassel eller en kraftig frottéhandduk. När det hela börjar lugna ner sig, efter en kvart eller så, och det mest är glöd kvar, kan du stänga ventilerna i luckorna och skjuta till spjället en del.

För att lista ut hur mycket du kan stänga kan du göra så här: Håll huvudet över luckan och stäng tills du känner att rökgaser stiger upp. Öppna då lite till så att allt åter går ut genom skorstenen. Efterhand som det lugnar ner sig mer kan du fortsätta att då och då försiktigt stänga spjället lite till.

Elda i kamin

Du kan gärna kontrollera röken som stiger upp ur skorstenen. Den skall vara vit eller osynlig. Om den är mörk så tyder det på att du har stängt för tidigt eller för mycket. Genom att stänga luckorna minskar man luften in i kakelugnen, så att luftflödet genom kakelugnen inte blir onödigt stort. Det skall bara vara så stort att man får en bra förbränning.

Annars kyler man ner rökgaserna och drar in för mycket kall luft genom ventilationen i huset. I första hand stryper man alltså luften med hjälp av luckorna, inte med spjället.

Ska spjället vara stängt när man inte eldar

Det gör att man kraftigt minskar risken för rökgasförgiftning. När det mest bara är aska kvar kan du stänga alla luckor helt och även stänga spjället helt, eller nästan helt. Lukta ovanför luckan. Ofta stänger inte spjället helt tätt, även om du drar för det helt, utan det brukar finnas en liten springa öppen alltid. Men det kan vara olika för olika kakelugnar.

Utaskning Innan du tänder upp nästa gång är det lämpligt att aska ut. Lägg askan i en plåtspann med lock. Det kan vara lite glöd kvar länge i askan, så var försiktig med hur du hanterar askan, om du kastar ut askan så kan du lätt orsaka en brand. Myseldning Man kan "myselda" med öppna luckor för att få strålvärme. Annars är det stor risk att kaklet ovanför luckan spricker av värmestrålningen.

Man kan ofta se att just den kakelskivan är sprucken hos många. Det beror alltså ofta på myseldning. Att tänka på Om du inte har eldat på länge så är kakelugnen fortfarande kall efter brasan ovan. Det skall den vara! Om du värmer upp en kall kakelugn för häftigt så håller den inte särskilt länge. För att få upp värmen så måste du elda flera små brasor med timmar mellanrum.

När du fått upp värmen så skall du elda även om kakelugnen är varm. Du eldar då för att hålla kakelugnen varm. Sammanfattning Elda bara små brasor med minst 6 timmars mellanrum när kakelugnen är kall. Gamla kakelugnar har oftast liten effekt och kan bara värma ett rum, men nya modeller kan ha hög effekt som värmer stora delar av huset.

Vissa modeller kan också kopplas in på vattensystemet. Vid kraftig kyla kan man behöva elda två gånger om dygnet. Normalt brukar en eldning per dygn vara tillräckligt. Det är bra om kakelugnen används regelbundet så den inte kallnar helt mellan eldningarna. Gamla ugnar kan få sprickor och skador av plötslig och för kraftig eldning. Att elda kraftigt under lång tid är inte någon ide, då det bara skapar risk för skador på ugnen.

Ett eller två inlägg är tillräckligt och sedan värmer ugnen i många timmar. Foto: Sven O Larsson Börja med att lägga in lite småhuggen ved för att göra upptändningsfasen så kort som möjligt. Lägg sedan in nästan fullt och elda med öppna spjäll och rejäl lufttillförsel. Har man öppna luckor så sprids det värme direkt i rummet.

Se upp med barrved som sprätter glödrester.