Äldre atmosfär barn

Personal fick avbryta vad det höll på med för att kontrollera dörrpassagen. När det larmade på kvällen väcktes boende som lagt sig tidigt. Hela verksamheten fick anpassa sig efter larmsystemet, säger Valbone Syla. Jeanette Pedersen, aktivitetsansvarig på Klockarkärleken, nickar bekräftande och berättar att dörren fungerade som en slags magnet. Det var inte roligt för de anhöriga heller, att mötas av boende som flockades vid utgången och som personal försökte avleda för att de inte skulle bege sig ut, säger hon.

Denna fixering vid utgångarna försvann när dörrarna ställdes upp. De som har lust att gå ut i det möblerade trapphuset och sätta sig i soffan en stund kan göra det. En och annan tar hissen ned till bottenvåningen och går ut i trädgården på egen hand. Inte ens huvudingången, som ligger mittemot utgången till den japanskinfluerade trädgården, är låst under dagtid.

På så sätt får vi ljusinsläpp utan att man ser ut. Det är ett sätt att i stället rikta intresset mot utgången till trädgården. Och det här är ett annat, säger Valbone Syla och ler en smula hemlighetsfullt. Hon tar några kliv mot utgången. Plötsligt ljuder fågelsång från osynliga högtalare samtidigt som man kan se gärdsgården, som ramar in trädgården, avteckna sig bakom den olåsta glasdörren.

Växtligheten har ännu inte skjutit fart men det är lätt att föreställa sig senvårens färgprakt och dofter. Det lär även finnas blåbär att mumsa på.

Förkylningsastma barn kräks

Med stöd från Handisam numera Myndigheten för delaktighet har Klockarkärleken lagt mycket energi på få bort institutionskänslan och skapa en miljö som uppmuntrar möten och är lättare att orientera sig i. Varje våningsplan har fått sin egen färg. Det är viktigt att vi ska kunna röra oss i stadsmiljöer utan att riskera att vår hälsa försämras av dålig luftkvalitet t.

Det är troligt att det inte finns någon nedre gräns för hälsopåverkan från luftföroreningar, vilket också stöds av aktuell forskning. I ekonomiska termer och sociala konsekvenser så kostar därmed dålig luftkvalitet samhället enormt mycket. Det är lätt att förstå att samhällskostnaderna blir stora när man betänker att människor avlider i förtida dödsfall i Europeiska unionen — till följd av luftföroreningar särskilt i stadsmiljöer.

Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet gör viktiga rapporter som bl a Miljöhälsorapporterna. Vilka luftföroreningar kan kopplas till sjukdom och på vilket sätt? Förenklat kan man säga att risken för sjukdom ökar med koncentrationen och hur länge man exponerats. Framför allt i tätorterna utgör partiklar i luftenen besvärande förorening.

Även från förbränning i fordonsmotorer, värmeverk och villapannor släpps det ut partiklar ut i den omgivande luften. Personer med känsliga luftvägar kan få besvär vid höga partikelhalter och kan behöva undvika vissa miljöer eller öka sin medicinering. I värsta fall kan de behöva uppsöka sjukhus. Kväveoxider NO2 uppstår som en kemisk reaktion mellan kväve och syre vid höga temperaturer, i praktiken vid förbränning av både fossila och andra bränslen.

Kvävedioxid i höga halter kan skada lungvävnad och ge luftvägssjukdomar. I miljön bidrar kväveoxiderna till försurningen och till övergödning av mark och vatten. Maria Edström, medieforskare vid Göteborgs Universitet. Ytterligare en aspekt av att äldre klumpas ihop till en stereotyp grupp arbetar medieforskaren Maria Edström med.

Där studerar forskare från olika discipliner hur ålderism, det vill säga fördomar och diskriminering av äldre, tar sig uttryck i media, lagstiftning och andra sammanhang. Hon har under många år granskat hur medierna framställer människor av olika kön och åldrar. Äldre kvinnor är mer osynliga än äldre män.

Maria Edström — Få äldre är med i medierna, och om de är med så är de endera väldigt aktiva eller så sköra att de inte har någon talan.

Barn svettas om huvudet på natten

Äldre kvinnor är dessutom mer osynliga än äldre män, säger hon. Maria har under många år arbetat med Global Media Monitoring Project som genomförs var femte år. Där rapporterar frivilliga över hela världen hur kvinnor och män skildras i nyhetsflödet under en och samma dag. Hon har lyckats driva igenom att personer över 65 inte ska klumpas ihop i en enda grupp utan delas upp i två, år och 85 plus.

En studie av Dagens Nyheters förstasidor med tjugo års mellanrum som hon gjort tillsammans med Ulrika Lagerlöf Nilsson, visar att äldre personer numera nämns med både för- och efternamn. De får också uttala sig och inte bara bli omtalade, något som var vanligt tidigare. Jag tycker man kan se att det börjar komma en medvetenhet på redaktionerna. Inom Göteborgs stad har man tagit del av forskningen inom AgeCap och försöker omsätta en del av kunskapen i praktiken.

Göteborg ingår i nätverket Age-friendly Cities and Communities inom Världshälsoorganisationen, WHO, och arbetar med att göra staden mer åldersvänlig genom olika sorters insatser. Tanken är att ha ett seniorperspektiv i stadsutvecklingen och göra äldre delaktiga i arbetet. Det handlar inte bara om tillgänglighet utan också om att göra det lättare att mötas över generationsgränser.

Ett exempel är de gula pratbänkar som placerats ut på äldre göteborgares favoritplatser.