Förenklad huvudförhandling tvistemål

Regeringen gör dessutom den bedömningen att den sammanlagda tiden för att få domstolens slutliga avgörande i många fall kan förkortas om reglerna för uppehåll i förhandling ändras. Regeringen föreslår att det som huvudregel bör gälla att en huvudförhandling skall genomföras utan onödiga uppehåll och så långt som möjligt i ett sammanhang. De huvudförhandlingar som inte tar mer än tre dagar i anspråk skall genomföras inom loppet av en vecka.

För de huvudförhandlingar som kräver längre tid föreslås att förhandlingen skall pågå minst tre dagar per vecka. För att möta svårigheter framförallt i de allra största målen bör det undantagsvis finnas en möjlighet till uppehåll i större omfattning. För att sådana uppehåll skall kunna göras måste det finnas särskilda skäl för det med hänsyn till målets omfattning, huvudförhandlingens längd eller andra särskilda omständigheter.

Vid en jämförelse med dagens ordning innebär regeringens förslag att rätten i fråga om mål som tar två eller tre dagar i anspråk får någon dags mindre spelrum vid tillämpning av huvudregeln. Om det kan ske utan olägenhet medger nämligen gällande ordning avbrott under två dagar per vecka, vilket innebär att ett uppehåll på sammanlagt fyra dagar kan göras om dagarna fördelar sig på två olika veckor.

Den föreslagna ordningen innebär dock att längre uppehåll kan göras om det finns särskilda skäl och innebär sammantaget sådana fördelar att denna konsekvens bör accepteras. När det gäller frågan om ny eller fortsatt huvudförhandling skall hållas föreslås i promemorian en bestämmelse som innebär att en ny huvudförhandling skall hållas om uppehåll har gjorts i sådan omfattning att syftet med en sammanhållen huvudförhandling väsentligen gått förlorat.

Förslaget är i huvudsak detsamma som Rättegångsutredningens förslag SOU s. Några remissinstanser har påtalat det praktiska värdet av en i lag angiven begränsning av den sammanlagda uppskovstiden och efterlyst mer preciserade villkor för att hålla fortsatt huvudförhandling. Regeringen anser för sin del att bestämmelser med uttryckliga tidsramar onödigtvis låser domstolen.

Om längre uppehåll i huvudförhandlingen har varit nödvändiga bör rätten själv få avgöra om en fortsatt huvudförhandling kan hållas eller om det är nödvändigt att en ny huvudförhandling hålls. Givetvis bör rätten inhämta parternas synpunkter på frågan. I brottmål där den tilltalade är frihetsberövad gör sig dock andra hänsyn gällande.

Den frågan behandlas särskilt i det följande. Med tanke på att förslaget innebär ett viktigt ingrepp i en i rättegångsbalken bärande princip — koncentrationsprincipen — bör tillämpningen av de nya bestämmelserna under en övergångstid följas noga. Den särskilda utredare som har fått till uppgift att undersöka hur den allmänna domstolsprocessen i tvistemål och brottmål kan göras effektivare har fått i uppdrag att utvärdera de nya bestämmelser i detta avseende som riksdagen kan komma att besluta om dir.

Särskilt om uppehåll när huvudförhandling i tvistemål hålls i förenklad form För tvistemål finns en bestämmelse i 43 kap. Ny huvudförhandling skall därmed alltid hållas och den får inte hållas i förenklad form. I promemorian görs bedömningen att det inte finns något skäl att låta regleringen kvarstå.

Det kan finnas fall där det är lämpligt att påbörja en huvudförhandling som hålls i förenklad form och efter uppehåll fortsätta den vid ett senare tillfälle. Bedömningen av om ny eller fortsatt huvudförhandling skall hållas bör då göras i enlighet med den föreslagna bestämmelsen om när fortsatt huvudförhandling kan hållas. Avgörande blir alltså om syftet med en sammanhållen huvudförhandling väsentligen gått förlorat eller ej.

Vid den bedömningen måste hela förfarandet beaktas. Att den förenklade huvudförhandlingen hålls flera dagar senare än den muntliga förberedelsen kan tala mot ett uppehåll.

Tvistemål domstol

Ingen av remissinstanserna har haft några invändningar mot förslaget. Regeringen föreslår att det genomförs. Särskilt om uppehåll i huvudförhandling i brottmål med häktade Hänsynen till tilltalade i allmänhet och frihetsberövade i synnerhet medför att det måste ställas särskilt höga krav på koncentrationen av huvudförhandlingen. Detta måste givetvis beaktas vid tillämpningen av bestämmelserna om uppehåll i huvudförhandlingen.

I dag finns vissa tidsfrister som måste iakttas i mål med en tilltalad som är häktad. Enligt 45 kap. Om det är nödvändigt är det dock tillåtet med längre uppskov. Käranden börjar med att tala om vad den begär. Detta kallas att man framställer sina yrkanden. Därefter får svaranden, motparten, svara och ge sin inställning till yrkandena. Sakframställning Sakframställning Båda parterna får göra en så kallad sakframställning där de berättar om bakgrunden till tvisten och går igenom de skriftliga bevis de åberopat.

Förhören I mål som avgörs efter en huvudförhandling får domstolen bara döma över det som sagts vid förhandlingen. Parterna kan därför begära att det vid huvudförhandlingen ska hållas förhör med olika personer. Det kan vara parterna själva som ska förhöras men det kan också vara vittnen och sakkunniga.

Förhör med parterna Förhör med parterna Om parterna har åberopat förhör med sig själva hörs de efter sakframställningen. Ibland förhörs parterna under sanningsförsäkran. Det innebär att den som hörs inte medvetet får ljuga eller låta bli att berätta det hen vet. I så fall kan personen dömas för brottet osann partsutsaga. Förhör med vittnen Förhör med vittnen Vittnena kallas in ett i taget och hörs.

Den som vittnar ska först avlägga en ed. Rättens ordförande läser upp eden och vittnet säger efter. Den som medvetet talar osanning under ed, eller låter bli att berätta det som hen vet, kan dömas för brottet mened. I vissa situationer kan tingsrätten höra vittnen via video eller telefon. I så fall ringer rätten upp vittnet på en i förväg bestämd tid.

Förenklat tvistemål

Förhör med sakkunniga Förhör med sakkunniga En sakkunnig är någon som är expert inom ett visst område. Förhör med en sakkunnig kan hållas för att ta reda på information som kan vara viktig att få fram i målet, till exempel vad som är vanligt inom en speciell bransch eller hur mycket en vara är värd. Förhören filmas Förhören filmas Alla förhör spelas in med ljud och bild för att kunna visas i hovrätten om domen överklagas.

Ljudet är offentligt men bilden är belagd med sekretess och ska inte lämnas ut till någon utanför domstolarna. Efter att målet är avgjort förstörs filmerna. Om du är åhörare kan du komma med på bild om du sitter direkt bakom någon som förhörs. Ersättning för rättegångskostnader Ersättning för rättegångskostnader Om du förlorar målet eller återkallar din talan kan du behöva betala motpartens rättegångskostnader.

Detsamma gäller om du väljer att stämma någon i onödan. Om du vinner målet kan motparten tvingas att betala dina rättegångskostnader, som ansökningsavgift och kostnader för ombud och liknande. Då begränsas ersättningen som den vinnande parten kan få. Det gäller till exempel ersättning för kostnader för ombud, eftersom det inte är tänkt att ombud ska behövas i mål om så låga värden.

Parter kan ta hjälp av ombud Du som part kan välja att ha ett ombud som företräder dig i målet. Villkor och kostnad för ombud Villkor och kostnad för ombud Du som part kan välja att ha ett ombud som företräder dig i målet. Du måste själv anlita ombudet och stå för kostnaden. Om du vinner målet kan du begära att motparten ersätter dig för kostnaden. På samma vis kan du bli tvingad att betala din motparts kostnader om du förlorar målet.