Psykiskt status barn

Hur yttrar sig symtomen? Finns symtomen i fler än en situation? Har de funnits i sex månader eller mer?

Psykisk status orienterad x4

Bristande uppmärksamhet Barnet eller ungdomen distraheras lätt, tappar fokus och har svårt att behålla uppmärksamheten på uppgifter eller lekar. Brister i uthållighet och har svårt att selektera information och intryck. Kan ge sken av att inte lyssna, att vara i sina egna tankar, disträ och glömsk. Svårigheter att planera, organisera och fullfölja en aktivitet.

Hyperaktivitet Svårigheter att reglera och anpassa aktivitetsnivån med förhöjd motorisk och verbal aktivitet. Hos barn kan det visa sig som att hen har svårt att sitta stilla, hålla händer och fötter stilla och pratar och låter mycket. Hos ungdomar kan det ersättas av upplevd inre rastlöshet. Relationen mellan psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer riskerar därför att bli en ond cirkel som följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren.

Hur väl barn och unga klarar skolan har en stor inverkan på den psykiska hälsan senare i livet. Det går till exempel att se samband mellan låga betyg och risk för depression och självmordsförsök senare i vuxenlivet. På samma sätt är fullgjord grundskola och gymnasieexamen en av de viktigaste skyddsfaktorerna för en god framtida psykisk hälsa.

De flesta barn uppger att de trivs i skolan. Trots det har trivsel och trygghet minskat över tid, och skolstress relaterat till skoluppgifter och prestationskrav har ökat. Samtidigt indikerar sjunkande skolprestationer att det finns brister i skolan. Trots skolans kompensatoriska uppdrag att skapa förutsättningar för alla elever att nå målen med utbildningen, finns det skillnader i betyg, trivsel och mående mellan olika grupper av elever.

Skolan har betydelse för psykiska problem bland barn De flesta skolbarn i Sverige mår bra, men allt fler rapporterar psykiska besvär, en del uppger låg livstillfredsställelse och merparten rör sig för lite. Sådana problem är vanligare bland flickor än pojkar och vanligast bland de med sämre socioekonomiska förutsättningar.

Många skolbarn upplever nedstämdhet, ångest, huvudvärk, sömnproblem och andra liknande inåtvända psykiska problem. Att ha sådana problem vid tidig ålder kan ge konsekvenser på kort och lång sikt. Det är därför angeläget att förstå vad som kan förebygga eller minska den här typen av problem. Ibland behöver man först pröva olika insatser för att kunna ta ställning till behovet av en diagnostisk utredning.

När kartläggningen visar att det finns en välgrundad misstanke om en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ska insatserna inte fördröja en diagnostisk utredning, de kan ges parallellt med att utredning görs. Kartläggningen ska avslutas med en tydlig återföring till barnet eller ungdomen och närstående med lämpliga råd, stöd och eventuell hänvisning.

Psykisk status pdf

Vid behov går man vidare med behandlingsinsats eller fortsatt utredning. Genomförande Initial bedömning av psykiatriska symtom ska göras med ett helhetsperspektiv. Psykiska besvär och uttryck för psykisk funktionsnedsättning beror ofta på flera faktorer i kombination, till exempel egen sårbarhet genetisk och erfarenhetsbaserad , somatisk sjukdom, problem i viktiga relationer och skolsituation.

Problem inom ett område kan ge negativa följdverkningar på andra områden, men flera problem kan också uppstå samtidigt oberoende av varandra. Ta del av tidigare journaler. För att hämta information från andra tidigare eller pågående kontakter, skola och socialtjänst behövs samtycke från vårdnadshavare och barn beroende på ålder och mognad. Samtal med utgångspunkt i barnets eller ungdomens situation och behov Inled kartläggningen med ett öppet samtal om det som barnet eller ungdomen och vårdnadshavaren önskar hjälp med.