Vad är en ränteswap
Ränteswappar är fristående avtal med hjälp av vilka du kan skydda dig mot räntehöjningar. Ränteswappen kan gälla ditt företags hela låneportfölj eller ingås per lån oberoende av långivaren. Räntetak Räntetak Med hjälp av ett räntetak kan ditt företag säkerställa att referensräntan på lånet inte överskrider en viss nivå då räntenivån stiger men sjunker då referensräntan sjunker.
För räntetaket betalar företaget en separat säkringsavgift som bestäms utifrån räntetakets giltighetstid och nivå samt lånebeloppet. Du kan välja en giltighetstid exempelvis mellan 3 och 10 år. Räntekorridor Räntekorridor Med hjälp av en räntekorridor kan ditt företag säkerställa att referensräntan på lånet under en avtalad period hålls inom ramen för räntenivåer som avtalats i förväg. Den nedre gränsen för en räntekorridor säkerställer en viss miniminivå som referensräntan inte understiger.
Företagets ledning skulle föredra att halva lånet istället löpte till fast ränta för att minska ränterisken. Ett alternativ till att lägga om själva lånet hos banken kan vara att ingå ett swapavtal där företaget betalar ett månatligt belopp som motsvarar en avtalad fast ränta på en halv miljon och istället erhåller rörlig ränta på samma underliggande belopp.
Swapränta historik
Swapavtalet kan i många fall ingås med en annan part än banken som lämnat det ursprungliga lånet. Inga underliggande lånetransaktioner sker, utan endast ränteströmmar som om ett lån fanns. Swapavtal kan även tecknas för belopp i utländsk valuta valutaswap eller för betalningsströmmar beroende på andra variabla faktorer som råvarupriser. Att ingå ett swapavtal är ofta kostnadsfritt vid teckningstillfället förutom eventuella uppläggnings- eller rådgivningsavgifter.
Det vore enligt Riksrevisionen en felaktig tolkning. Rekommendationer Riksrevisionen anser att Riksgäldens nuvarande redovisning av utfallet av att använda ränteswappar är otillfredsställande och riskerar att leda till felaktiga tolkningar av dess effekter. Sedan använder Riksgälden ränteswappar i sin förvaltning av statens skuld.
Ränteswapavtalen innebär att Riksgälden byter fasta räntor mot rörliga räntor. Betalningen av lån med lång löptid kan därigenom ske till rörlig ränta. Användningen av ränteswappar är omfattande, och under perioden — har Riksgälden ingått ränteswapavtal för statsobligationer på närmare miljarder kronor. Motiven som Riksgälden har framfört för användningen av ränteswappar har varierat över tiden, liksom sättet att redovisa resultatet av användningen.
Med nuvarande redovisningsmetod uppgår det ackumulerade resultatet sedan införandet till cirka 36 miljarder kronor, i genomsnitt 2,4 miljarder kronor per år, enligt Riksgälden. Mot bakgrund av den stora användningen av ränteswappar i statsskuldsförvaltningen samt förändringen av motiven till och redovisningen av ränteswappar finner Riksrevisionen det motiverat att granska hur användningen av ränteswappar svarar mot det övergripande målet för statsskuldsförvaltningen och om redovisningen av resultatet är tillfredsställande.
Definition av ränteswap En ränteswap är en överenskommelse mellan två aktörer om att under en bestämd tidsperiod byta räntebetalningar med varandra. Den ena parten betalar en fast ränta och erhåller samtidigt ersättning i form av rörlig ränta från motparten. Nivån på den rörliga räntan bestäms utifrån en överenskommen referensränta, exempelvis tre månaders Stibor.
Detta påverkar emellertid inte föreliggande granskning. Stibor baseras således inte på genomförda transaktioner. Stibor används som referens för räntesättning eller prissättning av derivatinstrument. Noteringarna för Stibor publiceras varje vardag klockan Exempelvis kan Riksgälden finansiera ett upplåningsbehov genom att emittera statsobligationer med lång löptid normalt 7—10 år och sedan med hjälp av ränteswapavtal omvandla räntebetalningen på lånet till en rörlig ränta och därmed förkorta räntebindningstiden.
I årsredovisningen beskriver Riksgälden användningen av ränteswappar i en faktaruta.
Swapränta seb
Den återges här något omskriven och i förkortad form. Ränteswappar är ett sätt att utnyttja statens relativa styrka i långa löptider och därmed sänka kostnaden för upplåningen. För att skapa kort ränteexponering via swapmarknaden emitterar Riksgälden en obligation i svenska kronor. Därefter görs en ränteswap i svenska kronor. Riksgälden erhåller en fast ränta och betalar rörlig ränta Stibor.
Swapmarknaden Ränteswapmarknaden bygger på olika aktörers möjligheter att utnyttja sina komparativa fördelar på lånemarknaden vid lån med olika löptid. Lånevillkoren för olika företag skiljer sig åt med utgångspunkt i deras kreditvärdighet. Skillnaden kan variera beroende på lånets löptid. Ett exempel kan tjäna som en illustration.