Kunde usa vinna vietnamkriget

Men hur skulle detta varit möjligt, rent praktiskt sett? Även om man hade lyckats lägga munkavle på alla media, såväl amerikanska som utländska, så hade det fortfarande kommit hem soldater som hade kunnat vittna om krigets verklighet. Och det är väl klart att medias rapportering från kriget i Vietnam påverkade de värnpliktiga som stod i begrepp att skeppas dit?

Om inte ens Walter Concrite till slut trodde att kriget kunde vinnas så varför skulle de värnpliktiga tro att deras insats var av nöden? Möjligen hade USA kunnat snacka sig ur fötroendekrisen genom att övertyga den amerikanska opinionen om hur viktigt det vara, för USA och världsfreden, bla bla, att man deltog i Vietnamkriget och att det var därför som amerikas söner kom hem i liksäckar.

Tyvärr lyckades man väl inte riktigt förklara domino-teorin och därmed denna konsekvens med liksäckar så att folk i gemen begrep värdet av offren man gjorde. Möjligen hade man viss otur i det att denna debatt både sammanföll med och till viss del blandades ihop med medborgarrättsrörelsen. Men hur det än var med detta så återstår fortfarande den mest springande punkten: Vad ville folket i Sydvietnam?

Och vad ville folket i Nordvietnam? Amerikanerna hjälpte krigsskövlade länder i Västeuropa med återuppbyggnaden och utlovade politiskt stöd. Syftet var att stoppa Sovjetunionen från att utsträcka sitt kommunistiska inflytande. Denna maktstrid — det kalla kriget — kom till uttryck i bland annat Koreakriget, Kubakrisen, Vietnamkriget och de båda supermakternas kärnvapenkapprustning.

Först med kommunismens och Sovjets fall — ändrades förutsättningarna. Efter terrorattentaten i USA inleddes en ny global kampanj, kriget mot terrorismen. När andra världskriget var över låg Europa i spillror och USA var världens ledande ekonomiska och politiska stormakt. I den nya rollen tog USA på sig ett stort ansvar för återuppbyggnaden av de krigshärjade länderna.

Marshallhjälpen var ett omfattande amerikanskt hjälpprogram för återuppbyggnad i Europa. USA dominerade även nya globala låneinstitut som Världsbanken och Internationella valutafonden IMF , som blev viktiga instrument för att underlätta en återhämtning. Frihandelsavtalet Gatt kom till för att främja en friare världshandel och ombildades senare till Världshandelsorganisationen, WTO.

Genom Trumandoktrinen utlovade USA ekonomisk och politisk hjälp till länder i Europa som kände sig hotade av Sovjetunionen. För att stärka Europas framtida säkerhet bildades Atlantpakten Nato där medlemsländerna lovade att komma varandra till undsättning i händelse av ett angrepp utifrån. Harry Truman, som tog över presidentämbetet efter Franklin Roosevelts död i april , fortsatte företrädarens reformarbete på det ekonomiska och sociala området.

I presidentvalet vann den republikanske krigshjälten Dwight Eisenhower. Han förde en mer konservativ politik utan att för den skull riva ned det sociala skyddsnätet. Kriget och den ökande konfrontationen mellan västländerna och Sovjetunionen förstärkte antikommunistiska stämningar i USA. Senator Joseph McCarthy ledde på talet undersökningar som urartade till ren häxjakt på oliktänkande.

När slutade vietnamkriget

En rad politiker, fackföreningsledare och kulturpersonligheter påstods på ofta lösa grunder vara kommunistsympatisörer. En del hamnade i fängelse och många fler miste sina jobb. Generationsskifte med Kennedy Ett politiskt generationsskifte kom när den årige demokraten John F Kennedy vann presidentvalet Kennedy utlovade nya sociala reformer under samlingsnamnet New Frontier och gav ett försiktigt stöd till de svartas medborgarrättsrörelse som hade börjat växa fram under talet då rasmotsättningarna hårdnade.

Kennedy kastades snabbt in i flera utrikespolitiska konflikter. Året därpå var den så kallade Kubakrisen nära att orsaka ett storkrig med Sovjetunionen. Krisen utlöstes när USA upptäckte att Sovjetunionen var i färd med att bygga avskjutningsramper för kärnvapen på Kuba. Efter 13 dagars ordkrig gick Moskva med på att ramperna monterades ned och att kärnvapenrobotarna avlägsnades. USA lovade i hemlighet att ta bort utplacerade robotar vid Turkiets gräns mot Sovjetunionen.

Vietnamkriget trappas upp Under Kennedy ökade den amerikanska inblandningen i Vietnamkriget, som inletts med inbördesstrider under talet. Motivet för USA:s ingripande var att stävja kommunismens frammarsch i Asien. USA utökade antalet militära rådgivare till den sydvietnamesiska regimen i dess krig mot FNL-gerillan, som stöttades av Nordvietnam, Kina och Sovjetunionen.

I kapprustningen med Sovjetunionen intog Kennedy en hård ställning och han lyckades ingjuta en ökad framtidstro bland amerikanerna. Till detta bidrog den stora satsningen på USA:s rymdprogram. Hans uttalade målsättning att USA skulle bli först med att skicka människor till månen förverkligades vid den första månlandningen Kennedy själv mördades dock i november , under ett besök i Dallas i Texas.

Enligt den officiella historieskrivningen sköts han ihjäl av en ensam mördare, Lee Harvey Oswald, men ända sedan skotten föll har konspirationsteorier cirkulerat. Med sitt sociala reformprogram Great Society förklarade Johnson "krig mot fattigdomen" och drev igenom stärkta medborgarrättslagar som Kennedy introducerat. Ändå är Johnson mest ihågkommen för sin upptrappning av Vietnamkriget som ledde till en av USA:s allvarligaste inrikespolitiska kriser.

Studentprotester och demonstrationer i kombination med våldsamma rasupplopp bidrog till att Johnson inte ställde upp till omval , det tumultartade revoltår då både medborgarrättsrörelsens ledare Martin Luther King och den demokratiske presidentkandidaten Robert Kennedy, John Kennedys yngre bror, sköts ihjäl.

Segrare i presidentvalet blev republikanen Richard Nixon som hävdade att han hade en plan för att nå fred i Vietnam. Samtidigt bedrev Nixon och hans utrikesminister Henry Kissinger framgångsrik diplomati som ledde till avspänning och förbättrade relationer med Sovjetunionen och Kina. Watergateskandalen skakar USA Förhandlingar med Moskva utmynnade i ett avtal om att begränsa antalet långdistanskärnvapen, ett avtal som kallas Salt 1 Strategic Arms Limitation Talks.

Samma år gjorde Nixon ett historiskt besök i Peking som öppnade den dörr till Kina som varit stängd sedan den kommunistiska revolutionen Efter oktoberkriget mellan Israel och arabstaterna ökade också ansträngningarna att få igång en dialog med Israels arabiska grannländer. Nixon omvaldes i en jordskredsseger trots att den så kallade Watergateskandalen då hade börjat rullas upp.

Affären tog sin början i juni då polisen grep fem män som på uppdrag av Nixons kampanjkommitté brutit sig in i Demokraternas partihögkvarter i Watergatebyggnaden i Washington. Därefter följde en rad avslöjanden av hur Nixon försökt mörklägga Vita husets roll i skandalen. De många oegentligheter som kom fram i ljuset ledde till att kongressen inledde en riksrätt sprocess mot presidenten.

Inför hotet att bli avsatt valde Nixon att avgå, i augusti Watergateskandalen lämnade, liksom Vietnamkriget, svidande sår i det amerikanska samhället. Fred och gisslandrama i Mellanöstern Nixon efterträddes av sin vicepresident Gerald Ford som benådade sin företrädare och fick övervaka USA:s förödmjukande uttåg ur Vietnam Ford blev bara en parentes på presidentposten i och med att han förlorade valet mot demokraten Jimmy Carter.

Carter introducerade vad han kallade en mer moralisk utrikespolitik som skulle främja demokrati och mänskliga rättigheter. Han firade sin största utrikespolitiska triumf när han fick Israels premiärminister Menachem Begin och Egyptens president Anwar Sadat till förhandlingsbordet. Johnson att han var beredd att inleda fredssamtal och att han inte hade några planer på att ställa upp för omval — antikrigsoppositionen hade blivit honom för stark.

Johnson kunde inte längre framträda offentligt utan att mötas av en antikrigsdemonstration. De amerikanska förlusterna började bli kännbara, över 40 man hade stupat fram till Johnson efterträddes av Richard Nixon , Eisenhowers vicepresident, som under valkampanjen påstått sig ha en hemlig plan för att göra slut på kriget. Nixons plan [ redigera redigera wikitext ] Planen innebar en så kallad "vietnamisering" av kriget.

Genom att ta hem de amerikanska styrkorna och istället låta Sydvietnamesisk militär stå för sitt eget försvar skulle antikrigsrörelsen tillfredsställas. När den första antikrigsdemonstrationen hölls i Washington hade cirka 20 människor samlats. I Washington november demonstrerade runt människor mot kriget. Opinionsundersökningar började visa att en klar majoritet av landets befolkning ansåg att USA skulle lämna Vietnam.

När Nixon lät invadera Kambodja för att skära av FNL:s försörjningslinjer möttes han av våldsamma protester. En rad universitet ockuperades av sina studenter som höll protestmöten och seminarier mot kriget.

Hur startade vietnamkriget

Antikrigsopinionen trängde till och med in i armén. Vägran att tjänstgöra i Vietnam blev allt vanligare, samtidigt som protester mot kriget började märkas även bland de amerikanska soldaterna i Vietnam. Tiotusentals inkallade valde att antingen vägra att inställa sig för tjänstgöring eller desertera. Nixon erkände i sina memoarer att han redan insåg att en militär upptrappning skulle innebära att den amerikanska allmänheten blev allt mer kritisk till kriget.

Trots detta försökte han utvidga krigsinsatserna, och chansa med ett anfall mot nordvietnamesernas baser i Kambodja. Men vapenstilleståndet bröt snart samman och kriget i Vietnam flammade upp på nytt. Den med amerikanska medel beväpnade sydvietnamesiska regimen visade sig dock ha mycket låg stridsmoral. Lämnad på egen hand kollapsade den snabbare än vad till och med dess motståndare väntat sig.

Våren företog Nordvietnam en fullskalig invasion, och den 30 april föll Saigon. Segern hade vunnits till ett fruktansvärt pris. Cirka en halv miljon vietnameser förlorade livet under det första Indokinakriget mot Frankrike; under det andra antas två till tre miljoner vietnameser ha dött — och dessa siffror säger inget om de miljoner och åter miljoner av lemlästade och hemlösa.

Hur många dog i vietnamkriget

Förödelsen var fruktansvärd. Mängder av byar i södra Vietnam hade raserats och befolkningen tvingats att flytta i fåfänga försök att isolera FNL. Till detta kom effekterna av de enorma mängder av kemiska bekämpningsmedel som använts av USA för att avlöva djungelområden. Efterföljder [ redigera redigera wikitext ] Efter krigets slut hävdade Internationella Röda korset att 65 —70 personer hade utsatts för folkrättsstridiga övergrepp av de amerikanska och sydvietnamesiska fångvaktarna.

Vid krigets slut hade över 7 miljoner ton bomber fällts över Indokina — mer än dubbelt så mycket som under hela andra världskriget inräknat både Europa och Asien. Skador av Agent orange.