Hur många hektar jordbruk

Jämfört med har arealen minskat med 19 hektar och jämfört med är minskningen hektar. Åkermarksarealen var 2 hektar , jämfört med är den i stort sett oförändrad. Sedan har åkermarksarealen minskat med hektar. Arealen med betesmark och slåtteräng har liksom arealen jordbruksmark minskat. Under var arealen med betesmark och slåtteräng hektar.

Det är en minskning med 10 hektar jämfört med och oförändrad jämfört med Förändringen av arealen med betesmark och slåtteräng under perioden — beror främst på att arealen med slåtteräng varierat. Mellan och ökade arealen med slåtteräng med knappt 10 hektar. Mellan och minskade den sedan med 8 hektar. Arealen med spannmål ökar och arealen med raps och rybs minskar Under odlades det spannmål på 1 hektar vilket är en ökning med 43 hektar jämfört med och en ökning med nästan lika mycket jämfört med Det är den största arealen med vete någonsin, det beror främst på att arealen med höstvete är största någonsin, knappt hektar.

Vetearealen har ökat med 52 hektar jämfört med och ökat med hektar jämfört med Vete är den spannmålsgröda som förändras mest i hektar jämfört med Korn är den näst största spannmålsgrödan och odlas på hektar. Det är en minskning med 6 hektar jämfört med och en minskning med 44 hektar jämfört med Den tredje största spannmålsgrödan är havre som odlades på hektar under Det är en minskning med 9 hektar jämfört med Jämfört med är det en minskning med 15 hektar.

Arealen för raps och rybs var hektar under Det är en minskning med 4 hektar jämfört med och en ökning med 12 hektar jämfört med Antal jordbruksföretag med jordbruksmark minskar År fanns det totalt 56 jordbruksföretag med verksamhet inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling. Drygt 55 av företagen brukar jordbruksmark.

Jordbruksmark består av åkermark samt betesmark och slåtteräng. Det är en minskning med drygt 1 företag jämfört med och en minskning med knappt 14 företag jämfört med I storleksgruppen som brukar 5—10 hektar åkermark finns flest företag, knappt 12 Det motsvarar knappt en fjärdedel av alla företag med åkermark. Syfte I denna statistikrapport redovisas arealer som brukas av jordbruksföretag inom jordbruk, skötsel av lantbruksdjur eller trädgårdsodling samt antal företag som brukar jordbruksmark.

Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är därmed inte åkermark.

Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark. Åkermark kan också användas till bete. Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren.

Hur många procent av jordens yta är sverige

Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökningar om stöd och ersättningar påverkas statistiken av förändringar i stöd- och ersättningsformer. De senaste årens förändringar i stödsystemen har främst påverkat definitionen av betesmark vilket delvis förklarar utvecklingen av arealen för betesmark och slåtteräng.

Alla arealer i texten nedan är avrundade till närmaste tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena. I rapporten redovisas främst uppgifter för riket totalt. Där är statistiken uppdelad på län, kommun och produktionsområde samt på företagsstorlek efter areal åkermark respektive areal jordbruksmark. Förhållande mellan jordbruksmark och landareal Sveriges landareal är kvadratkilometer.

Landarealen är hämtad från SCB och inkluderar vattendrag upp till 6 meter breda samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några tal kvadratmeter stora. Hur stor andel av landarealen som används till jordbruksmark i respektive län och kommun varierar mycket. Karta A visar hur stor andel av landarealen i respektive kommun som används till jordbruksmark.

Av de 38 kommunerna finns 23 i Skåne och 7 i Västra Götalands län. I denna grupp ingår samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län. Det finns ytterligare ett län där samtliga kommuner finns inom ett och samma intervall. Det är små förändringar av andel jordbruksmark av landareal både regionalt och för Sverige jämfört med Karta A.

Andel jordbruksmark av landarealen per kommun, Jordbruksmarkens fördelning Av tablå A framgår det att den totala arealen jordbruksmark var 2 hektar år Det är första året som jordbruksmarksarealen är mindre än 3 miljoner hektar. År fanns det 2 hektar åkermark samt hektar betesmark och slåtteräng. Åkermarken har minskat med ungefär 8 hektar och betesmarken har minskat med ungefär 10 hektar jämfört med Det är främst arealen med slåtteräng i Norrbottens län som ändrats de senaste åren och som påverkar utvecklingen för den totala arealen med betesmark och slåtteräng.

I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper. För åren och redovisas även hur många företag som odlar grödorna i respektive grupp. Längre ned i rapporten finns ett avsnitt med tabeller. Varje tabell är en länk till Jordbruksverkets statistikdatabas. Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning , hela riket samt antal företag för och Anm.

Värdena är avrundade till närmaste tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden. För ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark. Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd. Baljväxter består av ärter, åkerbönor m. I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.

Vall för fröskörd, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr. Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Areal betesmark och slåtteräng finns sedan Det totala antalet jordbruksföretag var knappt 56 år Även om arealen med spannmål har ökat mellan och har antal företag som odlar spannmål minskat.

Uppgifter för betesmark och slåtteräng finns från och med Den huvudsakliga orsaken till förändringen är att stödreglerna, under , tillfälligt tillät odling på träda. Jordbrukarna kunde därmed fylla i träda i stödansökan för att uppfylla krav för vissa stöd och odla på marken. Jordbrukarna som odlat på träda rapporterade också om de odlade spannmål, vall, grönfoder eller oljeväxter på träda.

Totalt är det 48 hektar som användes till odling på träda. Det motsvara nästan hela förändringen i areal jämfört med Den areal på träda som användes till odling har i statistiken för flyttats till respektive gröda eller grödgrupp. Hur stora arealer som flyttats till respektive gröda eller grödgrupp redovisas under respektive avsnitt nedan. Det är små skillnader i fördelningen mellan och Allra flest bönder och personer som jobbar inom jordbruket finns i Västra Götaland och Skåne.

I dag finns det som sagt ungefär 60 bondgårdar jordbruksföretag i Sverige. Ändå har produktionen inte minskat, eftersom gårdarna har blivit betydligt större. I dag har en svensk gård en åkerareal på ungefär 46 hektar. Det är nästan dubbelt så mycket som för 40 år sedan. Vi får också ut betydligt mer av varje hektar och av varje djur.

I dag ger ett hektar vårvete i genomsnitt fyra eller fem ton i skörd, medan motsvarande siffra för bara var tre ton. En genomsnittlig mjölkko ger ungefär 10 liter mjölk på ett år, fick vi bara omkring 4 liter mjölk per ko. Vad och hur mycket producerar vi? Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Den största förändringen i hektar mellan och är att arealen med vete minskar 32 hektar.

Minskningen motsvarar 26 hektar. Träda svarar för den näst största procentuella förändringen. Den huvudsakliga orsaken till förändringen av träda är att stödreglerna, under och , tillfälligt tillät odling på träda. Detta undantag kom sent på våren under och påverkade odlingen under i mindre utsträckning. Till kunde jordbrukarna planera odling på träda vilket påverkade arealerna i större utsträckning.

Under kunde jordbrukarna därmed fylla i träda i stödansökan för att uppfylla krav för vissa stöd. Jordbrukarna rapporterade också om de odlade spannmål, vall, grönfoder eller oljeväxter på träda. Den areal på träda som användes till odling flyttades i statistiken till respektive gröda eller grödgrupp under Totalt användes 48 hektar till odling på träda.

Under är det inte längre möjligt att odla på träda och då ökar arealen i träda igen, även om det inte lika många hektar i träda som under I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark mellan åren och Figur A. De största förändringarna i arealer skedde mellan och Då blev vall och grönfoderväxter den största grödgruppen och arealen i träda minskade kraftigt.

Mellan och försvann kravet att en del areal måste ligga i träda. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor samt övriga växtslag.

Hur många procent av jordens yta är sverige

Årets preliminära statistik tyder främst på att vall och grönfoderväxter ökar sin andel av jordbruksmarken och att raps och rybs minskar sin del jämfört med Figur B. Jordbruksmarkens fördelning, slutlig statistik och preliminär statistik Spannmål Den totala spannmålsarealen är preliminärt 1 hektar Det är oförändrat jämfört med I figur C visas fördelningen mellan olika spannmålsgrödor.

De tre största spannmålsgrödorna är vete, korn och havre. Jämfört med har arealen med vete minskat medan arealen med korn och havre har ökat. Figur C. Det beror främst på att vädret under påverkade möjligheten att så på hösten. Generellt gäller att om höstsådd spannmål minskar, ökar vårsådd spannmål i stället. Jämfört med har arealen med vårkorn, havre och vårvete ökat med 20 , 18 respektive 12 hektar.

I tablå B redovisas jämförelser mellan slutlig statistik för och preliminär statistik för Tablå B. Gröd­gruppen ärter, åkerbönor m. Arealen som används till baljväxter är preliminärt 49 hektar i år. Förändringen beror främst på att ärter, åkerbönor m. Tablå C. Baljväxtarealer — Det är två dominerande grödor i redovisningsgruppen ärter, åkerbönor m.

Det är grödorna ärter ej konservärter och åkerbönor som odlas på 25 hektar respektive 16 hektar. Resterande grödor i gruppen ärter, åkerbönor m. Förändringen beror på ökad areal med potatis för stärkelse. Tablå D. Minskningen beror främst på att arealen med höstraps har minskat. Liksom för höstvete beror troligen minskningen av höstraps på att vädret inte möjliggjorde höstsådd i samma utsträckning som åren innan.

Höstraps odlas på 76 hektar i år. Även arealen höstrybs minskar jämfört med Höstrybs är den arealmässigt minsta grödan. Arealerna med vårraps och vårrybs ökar i stället jämfört med Tablå E. Arealer, raps och rybs — Vall och grönfoder samt träda Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoderväxter samt slåtter- och betesvall.

Utvecklingen för vall och grönfoderväxter samt träda redovisas i tablå F.