Artros operation höft blogg

Jag blev fastspänd, typ som i ett skruvstäd, på sidan i en brits med höften som skulle opereras uppåt. Mina minnen av det här är dimmiga. Jag rullades in i operationssalen. En operationssköterska presenterade sig — jag minns att han hade glasögon och en mask över munnen. Och det var ett par andra personer i bakgrunden som också sa sina namn. Operationssköterskan sa att jag skulle få syrgas i tub och en medicin som skulle göra mig trött och lite yr, och att det kunde kännas skönt att få domna bort lite.

Och jag domnade bort lite och struntade fullständigt i vad som hände. Och sedan tryckte de in själva det sövande medlet i min infart på handen, och sedan var jag borta. Narkos alltså — vilken bra grej :- Jag vaknar upp efter höftoperationen Runt Nästa gång jag var medveten om en tid var Att jag har de här tiderna borde betyda att det fanns en klocka på uppvaket, men jag har inget minne av det.

När jag vaknade var livet riktigt jobbigt. Jag försökte hitta en liggställning där det inte gjorde ont. Jag minns det som att jag var i halvdvala ganska länge och att allt var jobbigt. Vid 16 blev jag rullad tillbaka till avdelningen. Min rumskamrat från morgonen hade åkt hem, så jag fick eget rum hela resten av kvällen och natten, och det var verkligen guld, för fy, vad jag hade stört min stackars rumskamrat om jag hade haft någon!

Vid Jag hade ont och mådde galet illa. Jag är en person som lätt mår illa. Om något har biverkningen illamående så får jag den. Jag har fått narkos en gång tidigare, och då mådde jag också illa. Den här gången fortsatte jag med det hela natten, antagligen både av narkosen och av de smärtstillande medlen jag fick. Jag kunde inte ens sätta mig upp genom att fälla upp sängen, för då mådde jag fruktansvärt illa.

Första natten efter operationen Natten var jobbig. Jag har supersvårt att somna på rygg, och jag hade svårt att ligga på sidan eftersom jag hade ont. Jag lyckades i alla fall bulla upp med kuddar så att jag kunde sova på sidan i 1,5 h. Sedan blev jag väckt för att jag skulle ta mer smärtstillande. Det var vid midnatt, och sedan somnade jag aldrig om. Jag var vaken hela natten.

Jag hade ont, ringde på sköterskan och fick smärtstillande, mådde mer illa av medicinen, ringde på sköterskan och fick medicin mot illamåendet, var hungrig och ringde på sköterskan för att se om jag kunde få något att äta, men jag kunde inte äta eftersom jag mådde illa. Jag lyckades i alla fall få i mig en del nyponsoppa, och däremellan låg jag och stirrade i taket.

På morgonen lyckades jag sova i typ en halvtimme. Och så fick jag frukost — te med honung och rostat bröd med ost. Och jävlar vad gott det var! Jag petade även i mig ett smörgåsrån med ost. Och kanske någon rawfoodboll som jag hade med mig. Och mer nyponsoppa. Och äppeljuice. I min värld är det för övrigt underligt att de inte har till exempel någon frukt, utan att det är gluten, mjölkprodukter och saker med tillsatt socker som gäller — är det verkligen den bästa återhämtningsmaten?

Men under den här natten så kände jag en så stark tacksamhet. För att det finns människor som orkar jobba inom vården, och som tog hand om mig när jag hade det jobbigt. För hur snälla och omtänksamma alla var. Och för att jag får betala skatt, och då ingår allt det här. Helt fantastiskt ju! På morgonen träffade jag doktorn som hastigast, och han sa att operationen hade gått bra det hade jag faktiskt inte fått höra ordentligt innan; det hade jag bara antagit.

Han trodde inte att jag skulle kunna åka hem under dagen, med tanke på hur illa jag hade mått på natten, och det trodde inte jag heller. Det var en avgörande grej som gjorde livet lättare de närmaste timmarna. Vården i siffror Efter operationen När operationen är klar så kommer du till en uppvakningsavdelning, där vårdpersonalen bland annat kontrollerar andning och blodtryck.

Efter ett tag, vanligtvis några timmar, får du komma tillbaka till den vanliga avdelningen. Gör det ont efteråt? Själva operationen är smärtfri, men du kan känna smärta i området runt den nya höften efteråt. Vårdpersonalen finns alltid där för dig och stämmer hela tiden av hur du mår och hur ont du har. Vid behov kommer du erbjudas kompletterande smärtstillande läkemedel. Det är önskvärt att du kommer upp och rör på dig så fort som möjligt, bland annat för att undvika komplikationer som till exempel blodpropp.

Du kommer dessutom att få ett läkemedel som förebygger blodpropp. Behandlingen ges via spruta i underhudsfettet på buken eller som tablett. Denna behandling brukar pågå i minst fyra veckor efter operationen. Vad du bör tänka på Du kan troligtvis börja använda din nya höft redan samma dag som operationen, allra senast dagen efter.

Om du har smärta i operationsområdet kan du förvänta dig att smärtan försvinner eller minskar kraftigt efter några dagar. Det är vanligt att känna sig lite stel i höften under en tid efter operationen.

Artros höft roddmaskin

Hur lång är vistelsen på sjukhus? I regel behöver du inte stanna mer än ett till två dygn på sjukhuset, men ibland behövs längre tid. Det beror exempelvis på ditt hälsotillstånd och om du kan få hjälp vid hemkomsten eller inte. Träning ger dig styrkan tillbaka Du måste vara beredd på att träna mycket efter operationen för att få tillbaka styrkan i musklerna. Även sättet du går på — det vill säga gångtekniken — behöver tränas upp.

I början kan du använda kryckor eller andra gånghjälpmedel, de flesta klarar sig dock utan dem tre månader efter operationen. Om dina höftbesvär varit så långvariga att styrka och balans försämrats märkbart, kan du behöva fortsätta med gånghjälpmedel — åtminstone när du är utomhus. För att träna upp musklerna och din gångteknik bör du röra på dig varje dag.

Tiden efter operationen Tänk på följande: Försök att undvika extremt tunga eller långvariga belastningar på den nya höftprotesen. Aktiviteter som promenader, simning, golf, tennis, längdskidåkning, ridning och dans är inga problem att utföra. Utförsåkning kan fungera bra om du är en van skidåkare. Jag "piggnar" till, men har svårt att koppla av med allt som händer runt omkring mig.

Visserligen ligger jag ensam på ett rum, men utanför är det full aktivitet med massa skärmar etc som patienter är kopplade till. De har alltså koll på mig även om de inte är inne hos mig. Vid halv 2 tiden på natten behöver jag hjälp till toa och en portabel toastol rullas in i rummet. Med svaga ben och hjälp av 2 sjukvårdare placeras jag i stolen. Mer minns jag inte förrän jag vaknar på rygg i sängen med en syrgasmask över ansiktet.

Jag mår illa, svettas och fryser! Fy tusan så dåligt jag mår. En läkare vill utesluta att det har något med mina lungor att göra, så jag skickas ner till magnetröntgen vid 3-tiden på natten. Väl tillbaka på mitt rum på hjärtavdelningen lyckas jag slumra till en timme, tror jag. Jag har snart ingen koll på tider och allt som händer runt mig.

Får besked att magnetröntgen inte visade några avvikelser, allt ok. Plåtarna har skickats till Sydney för analys. Ja, det är faktiskt sant. Halmstad sjukhus har sedan flera år, ett samarbete med Sydney i Australien. Eftersom tidskillnaden innebär att det är dag där får de svaren relativt snabbt.

Dagen efter operationen Efter frukost på hjärtavdelningen förflyttas jag tillbaka till avd Men först ska min opererade höft genomgå en vanlig röntgen rutin. Allt ser bra ut. När jag kommer upp till avdelningen får jag dela rum med kvinnan jag träffade i väntrummet innan operationnen. Det är trevligt att ha någon att prata med även om jag inte känner mig särskilt pigg efter en tuff natt med knappt någon sömn.

Min läkare, som opererade mig, kommer in till mig och undrar vad som hände i natt. Jaja, operationen gick bra och för övrigt ser allt bra ut, vilket är det viktigaste. Jag kommer att få stanna ett dygn till så att de ser att jag är ok. Även min rumskompis får stanna ett dygn till. Dagen flyter på och jag får besök av en sjukgymnast som försöker att få mig att göra övningarna enligt instruktionerna jag fått.

Men jag klarar inte så många av dessa.

Artros del 2

Jag ligger lite back efter nattens händelser och är fruktansvärt trött. Det är inget bandage jag har i pannan utan en våt servett som svalkar efter mina svettningar. Upp och stå på benen På eftermiddagen får jag hjälp av 2 personal och en rollator, att ta mig till toa. Innan har jag fått fixa det på bäcken i sängen och det känns ju så där.

Men samtidigt har jag inte vågat resa mig upp p. Jag försöker stå på båda benen, men det är svårt att flytta vänster ben framåt. Det känns tungt som bly. Jag har knappt någon aptit men jag vet att jag måste få i mig näring för att kroppen ska återhämta sig. Vid behov fick jag extra doser men jag kommer inte ihåg hur många tabletter eller kapslar det blev på ett dygn.

På kvällen får jag Innohep, en förfylld spruta som är blodförtunnande och ska förhindra blodpropp. I fortsättnngen ska jag klara av det själv. Jag klarar av att sitta upp på sängkanten när jag äter, vilket känns som ett framsteg. Så här såg en av middagarna ut! Smakade nog bättre än det ser ut men jag orkade ändå inte få i mig allt.

Svimmar igen! Somnar vid tiden och sover ganska bra fram till halv 2 när jag känner att det är dags för ett toabesök. Samtidigt känner jag en tilltagande molande värk i benet. Sitter och vilar på rollatorn i väntan på att tabletterna ska verka. Plötsligt kommer yrseln igen och jag hinner larma innan jag svimmar.

Motionscykel efter höftledsoperation

Vaknar upp på rygg i min säng, svettig och illamående. Nu kopplas dropp in och EKG tas. Jag känner att min mage är alldeles tom hoppade över kvällsfikat och jag får en näringsdryck som smakar ljuvligt! Toabesöket får återigen bli på bäcken. Jag lyckas slumra till men vaknar vid halv 4 tiden av höga snarkningar från min rumskompis. Inte så konstigt eftersom vi sover på rygg.

Vi har inget val och det är ganska jobbigt att inte kunna byta sovställning, men det är bara att gilla läget. Onsdag - 2 dagar efter operationen På morgonen får jag besked om att jag ska få blodöverföring och att jag blir kvar ännu en natt. Mitt blodvärde ligger på 70 Hb vilket är alldeles för lågt. Inte konstigt att jag blir yr emellanåt!