Fåglar utan svenska namn

I gengäld har vi lånat in mes från engelskans mouse. Dessutom har vi tre arter som inte är mesar. Pungmes, skäggmes och stjärtmes. Där stjärtmesen visat sig vara närmre släkt med sångarna än med mesarna. Kategori: ej troliga Piplärkor Piplärkor är ett gissel för nybörjare. För det första är det en ganska okänd grupp med fåglar.

Kaffir

Jag brukar säga att om man har koll på att de finns så är man fågelskådare. Sen är de till namnet lika lärkorna och många nybörjare blandar ihop dessa familjer, men de är inte nära släkt med dem. Istället är de så nära släkt med ärlorna att de rent taxonomiskt är ärlor. Skärpiplärka — Grosshamn Därför föreslår jag att de bör byta namn till pipärlor istället för piplärkor.

Att vi skådare ofta benämner dem trädpip, rödstrupig pip osv gör ju ett sådant namnbyte ganska enkelt. De skapades för att hedra välgöraren i evighet och återspeglar därmed de prestationer och värderingar som personen uppskattade. Vi bör fatta beslut om vem och vad vi hedrar baserat på våra egna värderingar, värderingar som skapar en mer rättvis värld för alla.

Genom att fortsätta använda eponymer på vanliga fåglar fortsätter vi att hänvisa till och hedra vårt plågsamma koloniala arv och den rasism som var en direkt följd av denna illvilliga exploatering. Detta är oacceptabelt, och vi måste göra bättre ifrån oss, skriver initiativet Bird names for Birds , som länge drivit frågan om ett namnbyte.

Kaffir

Arbetet inleds och kommer inledningsvis att fokusera på fågelarter som främst förekommer i USA och Kanada. Det kommer också tas fram en ny arbetsprocess för hur arter ska namnges framöver. AOS kommer jobba för att ta bort alla epynomer och även se över om det finns andra namn som anses stötande och exkluderande. Varje år upptäcks ungefär fem nya fågelarter, som sedan beskrivs och namnges i vetenskapliga artiklar.

Per Alström , professor vid Uppsala universitet och SLU, har haft turen att upptäcka nya arter sju gånger. För att kunna avslöja något nytt, måste man kunna områdets djurliv väl och veta hur fåglarna ser ut och låter. Så han och hans kolleger har tillbringat mycket tid i Asien, framför allt i Kina och Indien, men även många andra länder. Fåglarna fångas för att ta dna—prov, mått och fotografier.

Ofta hittas de på häckningsplatserna, där det är som mest fågelsång. Man måste kunna göra en noggrann jämförelse, så då får man spela in den potentiellt nya arten och spela in alla liknande fåglar. Sedan kanske man fångar in ett antal fåglar för att se om de skiljer sig åt i exempelvis näbblängd eller stjärtteckning också. Om det visar sig att det är en ny art, skriver han och hans kollegor en vetenskaplig artikel och namnger samtidigt fågelarten.

Det är viktigt att sätta ett namn som inte redan finns, för annars blir det ogiltigt. Därför kan det vara väldigt krånglig och ta lång tid. Den första arten Per Alström beskrev var faktiskt beskriven 70 år tidigare, vilket de inte upptäckte före publiceringen, så namnet de föreslog är inte giltigt längre.

Fågelnamn

Förutom det vetenskapliga namnet har alla fågelarter också ett engelskt och ett svenskt namn. Per Alström har fått en av de nya fågelarter som han upptäckt uppkallad efter sig på engelska: Alström's Warbler, som är släkt med lövsångaren. Att det fortfarande går att upptäcka nya arter beror inte på att antalet fågelarter i världen blir fler, utan på att kunskapen om fåglar ökar.