Förkortad arbetstid dag

Dag före röd dag unionen

Klämdagar och förkortad arbetsdag före röd dag är inte lagstadgad utan regleras i bland genom centrala eller lokala avtal, eller genom policys från arbetsgivaren. I årets 13 röda dagar utöver de »vanliga« söndagarna ingår inte julafton eller nyårsafton inte heller midsommarafton , de regleras just i kollektivavtalen. Bland andra de som jobbar inom handels, inom sjukvården eller som städare måste ofta jobba på julafton och nyårsafton.

Det här gäller för dag före röd dag på fyra avtalsområden: Statligt anställda Anställda med kontorsarbetstid har förkortad arbetstid dagen innan röd dag. Men olika helger har olika regler: trettondagsafton, allhelgonaafton och 23 december är det halvdag som gäller. Även valborgsmässoafton blir halvdag om den infaller på en fredag, annars gäller samma regler som för skärtorsdagen — två timmar kortare arbetsdag.

För medarbetare som jobbar statligt men har flex- eller förtroendearbetstid eller som jobbar inom jourverksamhet, som kriminalvårdare och poliser, har inte förkortad arbetstid innan röd dag. Där styr lokala avtal som utgår ifrån verksamhetens behov. Anställda i kommuner och regioner I Kommunals centrala avtal med SKR finns ingen reglering om halvdagar före röd dag eller klämdagar.

Det är arbetsgivaren som bestämmer. Alla medlemmar har rätt att söka semester över jul och nyår men det är arbetsgivaren som beviljar eller avslår den. Generellt är det troligare att tjänstemän inom kommunal erbjuds ledigt, medan många verksamheter behöver sin personal oavsett tid på dygnet, eller dag i kalender så som vårdpersonal.

Normalarbetstiden styr folks tänkande. Det blir också mindre skillnader i hur mycket människor faktiskt arbetar, säger han. Arbetsmarknadens parter kommer ändå att vara starkt involverade via kollektivavtalssystemet, menar han. Det var så timmarsveckan infördes. Bild: Anna Spång Den starka ambitionen hos många fackförbund att förkorta arbetstiden backas upp av förändringar i den allmänna opinionen.

Svenskarna vill jobba mindre — men är samtidigt tveksamma till att hålla tillbaka löneutvecklingen. I en undersökning som Futurion lät Novus göra var sju av tio svarande positiva till att förkorta arbetstiden. Men färre än hälften, 43 procent, var beredda att avstå kommande löneökningar för att få en kortare arbetstid. Fyra av tio svarade nej, och resten var tveksamma.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet har följt frågan under lång tid i sina enkäter, men då specifikt frågat om det gamla kravet på sex timmars arbetsdag. Stödet för det var som starkast vid mätningarnas början i mitten av talet, 61 procent, men minskade sedan. Efter en uppåtgående trend under senare år stöds 6-timmarsdagen i dag av en knapp majoritet, 54 procent.

Men i Sveriges riksdag finns ingen sådan majoritet, och de flesta partier står kvar i gamla positioner. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill sedan länge lagstifta om förkortad arbetstid. De borgerliga regeringspartierna och Sverigedemokraterna är emot, med argument som att det leder till ökade kostnader för både den offentliga sektorn och företagen, och att det redan råder kompetensbrist på flera områden.

Centerpartiet har uttryckt att frågan bör hanteras av arbetsmarknadens parter. Camilla Mårtensen, som är riksdagsledamot för Liberalerna och sitter i arbetsmarknadsutskottet, säger att hon inte tror på en generell arbetstidsförkortning inom överskådlig framtid. Det kommer att saknas arbetskraft. Det kan komma ett tekniksprång som förändrar läget, men det vet vi inte i dag, säger hon.

Hon är dock positiv till överenskommelser om kortare arbetstid i avtal. Hon ser det också som värdefullt att många har fått lättare att få ihop sitt livspussel tack vare distansarbetet. Socialdemokraternas initiativ att pröva frågan om arbetstidsförkortning i en intern arbetsgrupp har ändå satt spår inom Liberalerna.

Det är en levande fråga, säger Camilla Mårtensen. Annika Strandhäll, som är ordförande i den socialdemokratiska arbetsgrupp som behandlar arbetstidsfrågan, har intrycket att ämnet diskuteras även i andra borgerliga partier. Men historiskt har högern varit emot alla arbetstidsreformer, så jag har inte jättestora förhoppningar.

Om arbetstidsförkortning blir konkret socialdemokratisk politik blir det säkerligen en politisk stridsfråga i den kommande valrörelsen, säger hon. Ett viktigt skäl till att Socialdemokraterna nu tar upp frågan efter många års tystnad är de ökande klyftorna i arbetslivets villkor, säger Annika Strandhäll. För kvinnodominerade grupper, i LO och i vård och omsorg, har utvecklingen tvärtom gått mot mer kontroll och precisionsstyrning av arbetstiden.

Dessutom har mansdominerade yrken i många fall fått kortare arbetstid genom avtal. Socialdemokraternas arbetsgrupp ska lämna sitt förslag 7 juni, och Annika Strandhäll vill inte uttala sig om vilka konkreta förslag som nu diskuteras. Arbetstidsexperten Mats Essemyr gissar att det blir ett modest förslag, kanske en minskning till 38 timmars arbetsvecka.

En arbetstidsförkortning i större skala har givetvis större inverkan på samhällsekonomin. Mats Essemyrs bedömning är att det framför allt är den offentliga sektorn som skulle få svårt med ekonomin, då den kan ha svårare än den privata sektorn att öka produktiviteten. Han tror att en lagstiftad arbetstidsförkortning kommer att kräva skattehöjningar.

Även nationalekonomen Stig Tegle tror att skattehöjningar är nödvändiga för att klara den offentliga sektorns behov vid en arbetstidsförkortning.

Dag före röd dag if metall

Stig Tegle framhåller att det främst är kommuner och regioner som får ökade lönekostnader. Staten kan däremot i viss mån minska sina utgifter för a-kassa och sjukförsäkring, om fler kommer i jobb och färre blir sjuka. Han tror att även en större arbetstidsförkortning är genomförbar utan att det vållar stora konvulsioner. De syns inte i statistiken över ekonomisk tillväxt.

Stig Tegle skrev en rapport för Katalys, där han och ekonomhistorikern Erik Hegelund beräknade kostnaderna för att minska veckoarbetstiden till 35 timmar. I deras scenario kortas arbetstiden med en timme per år under fem års tid, med bibehållen lön.

Dag före röd dag handels

De räknar med att den privata sektorn kompenserar hälften av produktionsminskningen med ökad produktivitet, medan den offentliga sektorn enligt kalkylen måste ersättas för all förlust av arbetstid. Det innebär en kommunalskattehöjning — eller annan finansiering — med sammanlagt 1,3 procent efter fem år. För den statliga sektorn krävs en skattehöjning med 0,2 procent.

En successiv sänkning av arbetstiden till 35 timmar skulle minska tillväxten av bruttonationalprodukten, BNP, med 0,6 procentenheter per år, enligt rapporten. Om BNP annars skulle ha ökat med 2 procent blir den årliga ökningen alltså i stället 1,4 procent. En arbetstidsreform skulle också öka behovet av arbetskraft.

Samtidigt understryker författarna att en timmarsvecka inte löser problemet med arbetslösheten. Enligt rapporten skulle en del deltider i kommuner och regioner sannolikt omvandlas till — kortare — heltider. Flera europeiska länder har kortat arbetstiden genom lag eller avtal. I Norge är normalarbetstiden 37,5 timmar, i Danmark 37, i Island 35 och i Tyskland har det stora fackförbundet IG Metall 35 timmars arbetsvecka.

Det mest omtalade exemplet är Frankrikes timmarsvecka från år Sverige har bland de längsta arbetsveckorna i Europa, 38,9 timmar, om man utgår från den överenskomna arbetstiden. Bara grekerna och österrikarna arbetar mer. Men lagar och avtal om arbetstid får inte alltid fullt genomslag. I Frankrike, exempelvis, har timmarsveckan underminerats av liberalare övertidsregler. Så hur mycket tid tillbringar svenskarna på arbetet?

Mats Essemyr framhåller i sin rapport för Futurion att den genomsnittliga arbetstiden dras ned av sjukskrivningar, vård av barn, längre semester, föräldraledighet och studieledigheter. Det har medfört att den faktiskt arbetade tiden i Sverige endast uppgår till drygt 30 timmar i veckan. På sätt och vis kan sextimmarsdagen redan sägas vara införd, men människor upplever det inte så eftersom ledigheterna fördelas olika, menar Mats Essemyr.

Om du omfattas av kollektivavtal så finns det i de flesta avtal reglerat vad som gäller för nationaldagen och även för vissa aftnar. I vissa kollektivavtal finns det även regler för halvdag och dag före röd dag. Men reglerna kan även skilja sig åt beroende på vilket kollektivavtalsområde du omfattas av så du behöver ta reda på vad som gäller för dig. Vad gäller nationaldagen kan regleringen vara svårare att hitta.

Kontakta Unionen om du inte hittar information om nationaldagen i ditt kollektivavtal. Ditt kollektivavtal.