Icke förnybar källa

Via länken nedan får du WWFs konkreta tips på hur du kan leva mer energieffektivt och klimatsmart.

Vad är förnybar energi

Vi har fakta — nu ska beslutsfattarna agera Omställningen till förnybar energi och nödvändiga åtgärder för att hushålla med energi och resurser kräver att våra beslutsfattare agerar kraftfullt och tydligt i linje med vetenskapen. Globalt sett måste viktiga och modiga beslut fattas för ändrade subventioner, förbud mot fossil utvinning och investeringar som flyttas från fossilt till förnybart.

Beslutsfattare behöver också se till att energiomställningen följer det globala ramverket för biologisk mångfald som ska stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till Det är viktigt att påverka och stödja våra beslutsfattare i den här processen. WWF arbetar målmedvetet med just det, bland annat genom att påverka stora kapitalägare, finansiärer och lagstiftare för att motverka risker för ekosystem och samhällen.

Läs mer om WWFs klimatarbete och hur vi jobbar med ekonomi och hållbarhet. En rapport om naturpositiv energiomställning — den första i sitt slag Den globala energiomställningen är avgörande för att vår planet ska vara en säker och beboelig plats i framtiden. Rapporten visar att det finns ett tydligt samband mellan en snabb energiomställning och fördelarna för både mänskliga samhällen och naturliga ekosystem.

Förnybara energikällor, såsom sol och vind, har betydligt mindre negativ påverkan på viktiga faktorer som luft- och vattenkvalitet, biodiversitet och ekosystemtjänster än fossila bränslen. Energiomställningens påverkan på natur och samhälle Energiomställningen mot förnybar energi har omfattande positiva effekter på miljön. Genom att byta ut fossila bränslen minskar vi utsläppen av föroreningar, vilket leder till renare luft och vatten.

Denna förändring har direkt inverkan på människors hälsa och livskvalitet, då förbättrad luftkvalitet bidrar till att minska sjukdomar som luftvägsproblem och andra klimatrelaterade hälsobesvär. Solenergi driver vattnets kretslopp och sätter fart på luften så att vindar och regnmoln skapas. När vindar blåser över en vattenyta överförs energi till vattnet som gör att vågor bildas.

Genom fotosyntesen fångar växterna in energin i solens strålar och omvandlar den, tillsammans med vatten och koldioxid, till kolhydrater och syre och lagrar därmed den inkommande solenergin i biomassa. På så sätt har alla de förnybara energikällorna, sol, vind, vatten, biomassa och vågor sitt ursprung från solen. Biomassa kan bestå av rester från träd i form av grenar, ved och flis eller från växtolja som exempelvis rapsolja.

Det kan också komma från matrester från hushåll och skolor. Vissa kommuner samlar in alla matrester i påsar och omvandlar det till biogas som bland annat värmer upp bostäder. Biomassa kan också eldas som biobränslen för att producera el och värme eller användas för att tillverka drivmedel till fordon. Läs mer om vattnets kretslopp och fotosyntesen här Geotermisk energi kallas den värme som finns i planetens inre.

Värmen kan dels komma från tiden när planeten bildades och dels från värme som fylls på vid radioaktivt sönderfall i jordens inre. På Island tränger varmt vatten ändå upp till jordytan och bildar naturliga varmvattenpooler ute i naturen, så kallade gejsrar. Tidvattenenergi finns i tidvattnets rörelser som beror på månens och solens dragningskraft.

För att det ska vara lönt att använda tidvatten som energikälla krävs stora skillnader mellan högvatten flod och lågvatten ebb. Sverige har ganska lite tidvatten så här är det inte lönsamt att bygga tidvattenkraftverk.

Är kärnkraft en förnybar energikälla

Icke förnybara energikällor Icke förnybara energikällor baseras på begränsade resurser som inte nybildas, eller nybildas så långsamt att de ur ett mänskligt tidsperspektiv riskerar att ta slut. Kärnenergi och fossila bränslen hör till de icke förnybara energikällorna. Vad sägs om helt genomskinliga solceller som kan användas som fönsterglas?

Eller solceller baserade på nanoteknik eller grafen, som gör dem så tunna och lätta att de går att bygga in i vad som helst? Nya hållbara källor till bioenergi är också något som det satsas både forskning och utveckling kring, eftersom biobränslen från skogsbruket och jordbruket kanske inte räcker till framtida behov. Exempelvis kan odling av alger ses som lovande, odlingen kan ske både i tankar och i hav och sjöar.

Därtill forskas det mycket på utveckling av lager, smarta elnät och annan flexibilitet. Fusion och ny kärnkraft Det finns också de som tror att fusionskraft kan bli en lönsam energikälla i framtiden. Fusion är energikällan som får solen att lysa. Fusion är ett slags kärnkraft som bygger på en kärnreaktion, men här utvinns energi genom att två lätta atomkärnor slås samman i hög hastighet.

Fördelen med fusionskraft som energikälla är att den kan ge oss nästan obegränsade mängder energi under en lång tid framöver. Den medför inte heller samma risker som dagens kärnkraft som bygger på fission, alltså att energi utvinns genom att atomkärnor delas. Det stora problemet med fusion är att det krävs väldigt höga temperaturer för att få processen att fungera - ungefär hundra miljoner grader — vilket kräver stora mängder energi in i processen och ställer stora krav på materialen.

Än så länge har forskarna inte lyckats bygga en fusionsreaktor som ger mer energi än den behöver. Frågan är om tekniken kommer att bli tillräckligt billig i framtiden. Det forskas också på nya former av kärnkraft, den så kallade fjärde generationens kärnkraft. Denna skulle kunna förse samhället med energi under mycket lång tid eftersom den kan använda dagens kärnavfall som bränsle.

Även om detta är en fördel, finns fortfarande nackdelar jämfört med förnybart. Olycksrisken finns kvar, även om den är betydligt mindre, och radioaktivt avfall bildas som måste förvaras säkert i —1 år. Läs mer om miljöpåverkan från elproduktion Vad händer i framtiden? Hur framtidens energisystem utvecklas beror mycket på vad politikerna beslutar och hur företag och privatpersoner väljer att investera.

Storskaliga energilösningar tar lång tid att bygga och när ett system väl är byggt är det svårt och dyrt att ändra på det. Om de som fattar besluten inte tänker rätt från början, och saknar en helhetsbild av energisystemet, riskerar det att leda till inlåsningseffekter. Det kan till exempel vara onödigt att bygga flexibel produktion som kan täcka upp när det exempelvis inte blåser, om det istället går att få till en flexibel användning för mindre pengar — till exempel om elbilar laddas nattetid eller industrin producerar vätgas när det blåser mycket.

Mycket av den svenska elproduktionen kommer att behöva bytas ut inom de närmsta åren. Det gäller både gamla kärnkraftverk och många vindkraftsparker. Nya planer behövs snart eftersom det kan ta mer än tio år att bygga stora elledningar och kraftverk. Men det är svårt att veta hur energisystemet kommer att utvecklas. När kärnkraften började byggas ut på talet trodde utredare att elanvändningen skulle vara TWh i Sverige år I själva verket var den inte mer än TWh.

Det är helt enkelt svårt att veta vad som händer i framtiden. Vårt elbehov kommer att öka. Till exempel kommer fler bilar att gå på el i framtiden för att vi inte vill använda olja och bensin. Dessutom behöver industrin mer el när de ska ställa om från fossila bränslen. Samtidigt är det fler industrier som väljer att lokalisera sig i Sverige just för att vi har stor tillgång på fossilfri el, vilket också gör att användningen ökar.

Då är det bra om vi kan spara hellre än att bara bygga ny elproduktion. Energieffektivisering är en avgörande pusselbit för omställningen från fossil energi. Eftersom all energianvändning påverkar miljön är det enda hållbara att använda förnybar energi och samtidigt minska vår energianvändning, så att den förnybara energin räcker till alla.