Markera vattenlinje

Jag tycker det är bra och har gjort så sen mitten av talet. En del tycker naturigtvis att min metod är vansinnigt dumt. När det är klart maskerar jag och målar - i mitt fall - med en hård blå bottenfärg, väl ner under själva vattenlinjen. När den breda vattenlinjen torkat läger jag snöret under brädan och snor det ett varv runt brädan, så att skifftnycklarna håller snöret spännt i det nya läget.

Man måste ju alltid se till att snöret är spännt även när det ligger på ovansidan brädan. Tejpa och markera och maskera och måla bottenfärgen. Lätt som en plätt när man väl kommit på knepet. Med min metod får jag en 95 mm bred vattenlinje mitt på skrovsidan och bredre i för och akter. Vill man ha andra bredder tar man en annan lämplig bräda. Sen finns det såna som hävdar att man skall svänga upp den breda vattenlinjen i överkant ytterligare i för och akter, men det är inget som ligger för mig.

Dessutom har jag ju använt akterruffen som förråd och haft en del tunga grejer där. Detta har ju gjort att båten legat djupt med aktern. Jag har gärna haft vit botten med blå bred vattenlinje på mina båtar. Båtar tenderar att sjunka allt djupare med åren. Dvs man plockar i mer och mer grejor, vilket gör båtarna tyngre. Första gången jag höjde vattenlinjen var på min gamla Bianca.

Den var beställd med en svart vattenlinje ingjuten i plasten. När jag talar om vattenlinje menar jag en ca 10 cm bred rand i en avvikande färg. Konstruktionsvattenlinjen KVL, är ju egentligen bara en streck, men jag tycker det är snyggt med en bred rand. När jag bestämde mig för att höja vattenlinjen kom jag på den ljusblåa iden att måla den med bottenfärg.

Jag var väl aldrig nöjd med den svarta vattenlinjen, så färgen fick bli blå. När jag renoverade botten på min havsfidra, som var i mycket dåligt skick, med dåligt lagade grundstötningsskador mm slipade jag ner hela botten till gelcoaten och la på en epoxygrundfärg - Gelshield. Sen var jag fria tt välja vilken bottenfärg som helst. Det blev vit botten med blå vattenlinje till det vita skrovet.

När jag köpte L32;an var färgvalet givet. Den blåa vattenlinjen har jag alltid målat med bottenfärg. Det är ju ett litet extrajobb på våren, att måla med två färger bottenfärg, men det tar jag gärna. Skrovet på Thallatha, är väl som på många gamla båtar, inte speciellt välhållet. Även om skrovet är tjockt har jag fått den känslan att gelcoatlagret på vissa ställen är väldigt tunt.

Speciellt dåligt är det runt den befintliga vattenlinjen. En sak som jag bestämt mig för att göra var att dra upp en bred blå vattenlinje, varför jag ställde Thallatha i våg med hjälp av ett vattenpass över sittbrunssargen. Det är väl förhoppningsvis det stället som bör va i våg i förhållande till båten och som är enkelt att mäta.

Riggade upp en vågrätt bräda, lite längre än skrovet är brett både i fören och aktern. Började med att montera ett antal stående reglar, som syns på bilden, men de har inget med vattenlinjen att göra. Vad de är bra för återkommer jag till senare. Mellan de vågräta brädorna spände jag ett snöre, som man kan ana på bilden till höger.

Spände snöret så det kom in till skrovet mitt på båten och satte dit en bit silvertejp. Försökte först med en liten bit, men skrovsidan är så blank, efter vaxning, att jag fick ta en bra bit för att tejpen överhuvudtaget skulle sitta kvar. Förde efter habd in snöret mot skrovet och satte en tejpbit på ca 20 cm avstånd. I aktern där rundningen är ganska kraftig blev avståndet mellan tejpbitarna 10 cm.

Markerade med en penna ett märke på var femte cm, tog bort snöret och tejpade upp med vattenlinjestejp efter markeringarna. Slipade ner med maskin från nån cm under tejpen och ca 20 cm ner på skrovet, så att det blev rent från vax och bottenfärg och in på bara gelcoaten. Den återtående biten upp till tejpen mattade jag ner för hand med ett slippapper.

Man vill ju inte förstöra tejpen, utan får ta det lite försiktigt. Lyckades ändå skada tejpen på ett ställe och satte över en ny bit tejp just där. La på epoxygrundfärgen Gelshield. Hade tänkt att måla två lager som grundfärg. Som böldpestskydd rekommenderas 7 lager. Färgen finns i två kulörer, grå och grön. Man skall måla var annat lager med olika färger för att garanterat få bra täckning.

Börja och skuta med den grå.

Då jag bara skulle måla två lager hade jag bara köpt en liten burk grå. Blandade på måfå till en skvätt färg. Den är ju en tvåkomponentsfärg där man blandar två delar bas och en del härdare. Blandningen räckte precis att måla ett lager. När de nya restriktionerna på bottenfärger kom, klarade dessa inte kraven och togs ur sortimentet.

Nu kvarstår egentligen bara ett alternativ: Vanlig lackfärg typ Toplac International. Måla två varv. Avlägsna maskeringstejpen innan färgen torkat. Ge vattenlinjefärgen ett par dygn att torka ordentligt. Maskera sedan efter den nya linjens överkant. Ett tips kan vara att låta linjen få den bredd tejpen håller, maskera då bara rakt över linjen med tejpen kant i kant.

För att undvika att det byggs upp ett alltför tjockt lager bottenfärg runt vattenlinjen rollas den med fördel på. Genom att använda roller minskar man även risken att färg tränger upp under tejpen. Till hösten då båten torrsatts tvättas vattenlinjen och någon decimeter därunder med en Scotch Brite svamp. Linjen blir ren samtidigt som lagren av bottenfärg hålls på en lagom nivå.

För att undvika att tejpen drar med sig den nymålade linjen kan man med fördel använda en blå maskeringstejp med svagare vidhäftning. Den synvilla vi vill skapa utförs som bilden visar. Sedd underifrån ser linjedragningen närmast ut som en blixt. Där linjen går över till nästa bord går den tillbaka något. Det ger en rät horisontell linje. Lägg lite tid på din vattenlinje.

Oavsett hur mycket tid du lägger ner på din båt i form av finish är allt bortkastat om det slarvas med vattenlinjen. Utgå alltid från smutsranden. Där har du den linje du vill förstärka. Kanske har båtens viktförhållanden ändrats sedan linjen drogs och stämmer därför inte längre.