Hemma hos david tranholmen

Där — under en tall på ett öppet fält — sitter David at homes sociala medier-ansvariga med en laptop. Slutligen tornar en svartbetsad trävilla upp sig. Köttkrokar gungar i vinden. Älghorn och vedbod. Köksstation i räfflad plåt. Uteplats i byggnadsjärn.

Hemma hos örebro

Väl inne: varmare. Samtida konst och skandinaviska talsmöbler. Jag sysslar med detta för att det ska lysa i ögonen när gästen får tallriken framför sig på bordet. När jag dukat undan första rätten och går bort med tallrikarna ställer jag mig och lyssnar, jag hör om det är okej. David Enmark låtsas lurpassa, hukad med spetsade öron.

Han brister ut i skratt. Det gör han ofta. Spärrar upp ögonen, gapar och garvar. Som när han får frågan vad han alltid har i köket. Jag vill fira så ofta det går. Det kan vara en sådan enkel grej som att barnen har lagt upp besticken rätt.

Hemma hos restaurang regler

De fick tidigt lära sig skillnaden mellan pizzeria- eller Nobelavdukning. David Enmark låtsas dra i en båttuta. Men i dag väljer jag hellre ett gott vin när jag firar, för då kan man ta en hel flaska, haha. Överallt påminns gästerna om att det är ett hem. Familjens tandborstar står framme i badrummet. Ibland är toaletten upptagen eftersom sonen duschar.

Jag går mer än 40 steg om dagen, jag trampar cykel, kör båt och flakmoppe. Vi som bor här bär, drar, släpar och rullar. Skottar, rensar, bygger och krattar. Allt som tilllagas, varenda ingrediens, har jag hämtat på fastlandet och det gäller att räkna rätt och ta tillvara på hela råvaran.

Hemma hos restaurang östersund

Årstiderna styr inte bara vår dag — utan även maten vi serverar. Laga det som lagas skall just denna månad på året, följ det som naturen erbjuder just nu och längta till det som kommer sedan. David Enmark är pionjären, kocken och entreprenören bakom restaurangkonceptet davidathome. Du vet, 11 september, jag hade 12 heltidsanställda och helt plötsligt slutade telefonen ringa.

Jag var tvungen att permittera personal. Det har format mig, jag hann aldrig tänka utan var tvungen att agera annars hade gått åt helvete för alla. Sen nån gång på talet hamnade jag på en föreläsning på gamla biografen Röda kvarn, de som nu är Eataly. Den handlade om att man skulle säga ja - annars har du inget kul liv. Föreläsaren berättade om allt hon hade varit med om bara genom att säga ja utan att tänka efter.

Så jag anammade det i 1 år och blev ju helt bränd! Mitt år var helt skruvat. Men då blev de ju så att istället för att tänka så utsatte jag mig för så mycket utmaningar som jag egentligen kanske skulle ha bromsat. Det har gjort att jag idag inte har samma rädsla. Gästerna tar sig till ön Tranholmen oftast via SL-färjan från Ropsten. Sedan går man upp för stigen till det fina svarta huset med lite industriell känsla.