Hur fungerar teacch metoden

Väldigt förenklat kan man säga att TEACCH handlar om en slags helhetssyn på barnets dygn genom bemötande, kommunikation, relation, nyfikenhet för att lära och ett gott samarbete med barnets föräldrar. Visuella stöd är genomgripande i strukturerna kring barnet, en känsla av ett sammanhang och meningsfullhet ska finnas och flexibilitet är av yttersta vikt.

Det jag tror att man rent allmänt inom svensk skola menar med TEACCH-inspirerat är att man använder sig av strukturerad undervisning med visuella scheman och konkret material. Att man erbjuder en meningsfull och engagerad skoldag med krav i nivå med vad eleven klarar av. Jag hoppas också att man har en flexibilitet i sin pedagogik och lärandesituation med individen i fokus.

Inom skolans värld finns det flera olika pedagogikteorier. Montessoripedagogiken är en av dem. Några av grundtankarna med Montessori är att eleverna ska få vistas i en lugn, strukturerad och barnananpassad miljö. KASAM:s tre delar En elev som upplever sin skolsituation som begriplig, hanterbar och meningsfull har bättre förutsättningar att klara skolans olika utmaningar.

Eleven får en känsla av sammanhang. Den känslan kan i sin tur utgöra en motståndskraft vid utmaningar och kan vara en nyckel till motivation. Begriplighet är förmågan att förstå, förklara och bedöma olika händelser. I skolan är tydliggörande pedagogik ett bra verktyg för att göra situationen begriplig.

Visuellt stöd i undervisningen är ett exempel. Hanterbarhet är förmågan att hantera händelserna.

Teacch-metoden bilder

Det kan handla om att eleverna är i ett sammanhang som de klarar av, känner sig trygga i och förstår. Men också när de kan påverka sin situation och vet vad det får bestämma över. Eleven behöver också veta att det finns någon som kan hjälpa till om det skulle behövas. Meningsfullhet handlar om delaktighet och en känsla av att kunna påverka, förstå syftet och att undervisningen och skoldagen är meningsfull att delta i.

KASAM i undervisningen alla kan förstå informationen på lektionen genomgångarna är lagom långa alla elever kan tillgodogöra sig undervisningen eleverna kan visa sin kunskap på olika sätt. Reflektera över mål och förväntningar. Kan alla elever nå målen med lektionen? Är det tydligt vad eleverna förväntas kunna och när de ska visa sin kunskap?

Det kommer alltid att finnas elever som är i behov av extra anpassningar och särskilt stöd. Utgångspunkten för undervisning i klassrummet ska vara att alla ska få så bra ledning och stimulans som möjligt.

Teacch schema

Att arbeta strukturerat och att tydliggöra undervisningens innehåll bidrar till att nå KASAM i skolan. Målet var att utveckla ett strukturellt stöd till personer med autism i alla åldrar. TEACCH är ett habiliteringsprogram och pedagogiskt förhållningssätt som innefattar redskap och strategier för att förtydliga vardagen för individen och göra omvärlden mer förståelig.

Syftet med TEACCH är att en person ska nå så hög grad av självständighet, självbestämmande och delaktighet som möjligt. I programmet tar man fram strategier och verktyg som grundar sig på observationer och kartläggningar av personens förmågor, intressen och behov. Det är viktigt att samarbeta med barnets familj för att man ska nå bästa resultat. Det bidrar ofta till en mer rättvis helhetsbild av barnets situation.

Det kan byggas på olika sätt och på olika nivåer. Syftet med modellen är att försöka samla information och förstå hur personer med autism tänker, kommunicerar och agerar. Det kan till exempel handla om att bli trygg av att det finns rutiner och att det är svårt att se helheter eller att kommunicera verbalt.

Med kunskapen som grund utformas strategier för att göra undervisningen mer strukturerad, begriplig och förutsägbar för elever med autism. Målet med Structured Teaching är att miljön ska vara förutsägbar och begriplig. Då hade klassrummet vita, helt kala väggar. Möblerna var få och personalen skulle helst ha samma kläder på sig hela tiden.

Det fanns tre pussel, en plockburk och ett läggspel som sysselsättning till de tre barnen. Då trodde man att barn med autism bara har kaos i huvudet och det här skulle minska intrycken, och lugna dem, säger Margareta Lundkvist. Det fungerade inte. Barnen välte möbler och kastade omkring de få saker som fanns. Ingen utomstående fick komma in i lokalerna för då blev det kalabalik, berättar Margareta Lundkvist.

Det kan jag säga nu när jag snart ska gå i pension. De lärde sig egentligen ingenting och vi hade inga förväntningar på någon utveckling heller. Hade det varit femton år tidigare så skulle ju de här barnen ha varit på vårdhem, säger hon. Som trolleri Kursen i Örebro för 22 år sedan var näst sista veckan av sommarlovet. Sista veckan gjorde Margareta Lundkvist och hennes medarbetare om hela klassrummet.

De hittade kontorsmöbler i ett förråd och gjorde arbetsplatser till barnen. De fyllde en hylla med leksaker. De gjorde arbetsmaterial med bilder och satte upp individuella scheman. Sen var det dags att öppna dörrarna och se hur eleverna reagerade på förändringarna. Hon beskriver det som hände den första veckan på höstterminen som trolleri. Barnen fann sig snabbt och lätt tillätta i sin nya miljö.

Barn som tidigare hade vägrat att sitta ned satt vid sin arbetsplats och jobbade ihärdigt med uppgifterna.