Världens älsta tyg

Den tidigaste produktionen av bomull går tillbaka så långt som f. I Europa så var bomullstyger ända fram till renässansen mycket ovanliga, något som förklarades av de dåliga handelsvägarna mellan Väst och produktionsländerna i Öst. Men med Vasco da Gamas upptäckt av sjövägen till Indien så förenklades bomullshandeln, något som ledde till att den europeiska tillgången och efterfrågan ökade dramatiskt.

Med Eli Whitneys uppfinning "the Cotton Gin" tog bomullsrevolutionen fart. Med det så minskade det manuella arbete som krävs vid bearbetningen från hela timmar till fjuttiga 12 — och resten är textilhistoria! Det ledde till en boom för bomullsproduktionen i både England och USA, som blev de två världsledande bomullsproducenterna. Bomullsskörd i solnedgången med hjälp av en "Cotton Stripper".

Bomullsproduktion är en mycket komplicerad och tidsödande process, i allt från att plantera bomullsfröna, till att plocka bomullsgrödan, och att bearbeta råvaran i en bomullsgin. Fram till och med talets slut så plockades och separerades all bomull för hand. Efter att bomullen plockats så balas den och lagras på fälten innan den skickas till ginen. I ginen rengörs och fluffas bomullsbalarna så att bomullen separeras från smuts, frön och ludd.

Därefter så pressas den råa bomullen och fraktas vidare till ett textilbruk för att bli till bomullstyg. På textilbruket så förs råbomullen genom en kardmaskin som ytterligare rengör materialet. De korta fibrerna formas till ett otvinnat rep som spinns och sedan vävs till bomullstyg. Satsa på en bekväm och hållbar bomullsskjorta med snyggt mönster!

Materialet är känt för sin mjukhet något som ger bekväma plagg som med mycket hög komfort. Fiberstrukturen gör dessutom att bomullstyger är slitstarka samt har bättre andningsförmåga än syntettyger, och eftersom materialet inte är ledande så slipper du besvärande statisk elektricitet. Sist men inte minst så gör materialets absorberande förmåga att bomullstyger är enkla att infärga och färgbeständiga.

Det är därför dina bomullsplagg håller färgen bra även efter tvätt! Liksom andra material så dras bomullen med ett antal nackdelar. Bland de vanligaste invändningarna mot materialet hör bomullstygets benägenhet att skrynkla, något som du säkert någon gång upplevt. Bomull har även en benägenhet att krympa efter den första tvätten och dess absorberande förmåga gör att tyget lätt fläckas.

Om ett bomullsplagg lämnas blött under längre tid, finns dessutom risken att tyget börjar att mögla. Klöver Eco är en snyggt småmönstrad skjorta i ekologisk Upland Cotton. Upland Cotton Upland cotton — även känd som stapelbomull eller Gossypium hirsutum — är den mest odlade bomullsarten i världen. Bomullssorten har sitt ursprung i Mexiko, Västindien, Centralamerika samt de norra delarna av Sydamerika, och arkeologiska fynd från Tehuacandalen i Mexiko pekar på att arten odlades där så tidigt som 3 f.

Överhogdalsbonaderna finns idag i ett rum på Jamtli inspirerat av ett vikingatida långhus. För att ge bonaderna en liknande inramning som de en gång hade flammar ett eldssken över bonaderna vilket väcker figurerna till liv. Innan du går in — ta del av det suggestiva bildspelet i rummet intill där den osannolika historien om hur bonaderna hittades berättas.

Den otroliga historien om hur Överhogdalsbonaderna hittades cyklade konstnären Paul Jonze runt i Jämtland och Härjedalen och samlade in föremål till länsmuseet i Östersund. När han kom till Överhogdal bad han att få titta in i de tre kyrkbodarna intill kyrkan. Kyrkan hade just renoverats och i den mittersta av bodarna låg bräder och bråte som städats ut.

Och där, precis innanför dörren, låg ett hoprullat bylte som Paul Jonze nu tog fram. När han vecklade ut tyget såg han att det var fullt av ålderdomliga motiv. De fyra olika figurvåderna var hopsydda med en femte väv, en vackert mönstrad dubbelväv. Jonze gav hela täcket till landshövdingsfrun Ellen Widén, som tvättade upp väven hemma i residensets badkar.

Delar av bonaden hade använts som docktäcke och putstrasa Några av revorna i täcket såg relativt nya ut och väv-lärarinnan Helena Öberg skickades därför för att leta efter fler bitar av bonaden. När hon kom fram till Överhogdal mötte hon en man som sa att han kunde hjälpa henne. Öberg följde med mannen hem och hans fru plockade fram en stor bit av bonaden.

Deras femåriga dotter hade använt den som docktäcke! Dagen därpå besökte Helena Öberg kyrkan, där några hantverkare just försökt använda en bit av bonaden som putstrasa, men gett upp eftersom tyget var lite för styvt. Putsduken och ytterligare en bit hittad under predikstolstrappan togs tillbaka till Östersund och fogades samman med resten av bonaderna. Bonaderna väckte snart sensation i forskarkretsar.

Redan året efter att de upphittades, , hölls en stor kyrkohistorisk utställning i Östersund där Överhogdalsbonaderna för första gången visades för allmänheten. Man började genast diskutera vad de kunde föreställa.

1800-talet kläder kvinnor

Överhogdalsbonadernas ålder Bonaderna hittades i en bod intill Överhogdals kyrka i Härjedalen. Först trodde man på stilhistoriska grunder att vävnaderna måste vara från några av de första århundradena av medeltiden, men fick vi genom Cdatering kunskap om att vävnaderna var äldre än så. Dateringarna visade att Överhogdalsbonadernas olika delat sammantagna tillverkats någon gång mellan e Kr och att delar av bonaderna var klart vikingatida.

Resultatet gav då en något senare datering, men fortfarande är bonaderna häpnadsväckande gamla. Någon gång mellan och har samtliga delar skapats — mitt emellan hednisk vikingatid och kristen medeltid. Bonaderna har också ett bildspråk som i många delar visar på arv från vikingatiden. Olika tolkningar av Överhogdalsbonaderna Genom åren har Överhogdalsbonaderna tolkats på många sätt.

De flesta av tolkningarna är resultatet av långa studier — människor har verkligen lagt ned tid och möda på att få så många som möjligt av bonadernas figurer att ingå i ett gemensamt händelseförlopp. Ändå är det svårt att hitta förklaringar som inbegriper alla motiv och tolkningarna skiljer sig väldigt mycket åt.

Ragnarök Den senaste tolkningen är utförd av Sture Wikman och finns publicerad i boken Fenrisulven ränner. Han menar att bonaderna föreställer Ragnarök, jordens undergång i den nordiska mytologin. Ragnarök beskrivs i Voluspà, Völvans spådom, och Wikman har hittat många likheter mellan Voluspà och bonadernas motiv.

Klädernas historia

En modern datering, med Cmetoden, har visat att manteln är lite yngre, cirka 2 år gammal, men den är fortfarande det äldsta bevarade plagget i landet. Vid analyserna på talet fann man ett tal centimeterlånga skåror i tyget. Dessa skador tolkade man som gjorda med en dolk eller ett svärd. Slutsatsen var att den person som haft manteln svept om sig, hade blivit huggen ett flertal gånger med ett eggvapen.

De nyligen utförda analyserna vid Statens Kriminaltekniska Laboratorium bekräftar denna tolkning. SKL tillägger att huggen träffat i bröst, mage, rygg och hals och att våld av det slaget lätt kan ge upphov till livshotande skador. Vilket drama som en gång utspelades på Gerumsberget vet vi inte, någon kropp har inte påträffats i mossen. Det vi vet är att den människa som bar manteln blev allvarligt skadad.

Var det ett "simpelt" mord eller är det spåren efter ett människooffer vi ser när vi betraktar manteln?