Klåda fotsulan
Huden är mycket känslig och det räcker med ett fladdrande hårstrå eller en skavande tvättetikett för att hjärnan ska skicka en signal om att något kliar. Klåda är en obehaglig känsla som innebär ett ständigt flöde av sådana signaler vars reflexmässiga svar blir att klia och riva på huden. Det är ett vanligt symtom vid till exempel infektioner, hudsjukdomar, insektsbett, allergiska reaktioner och ibland även vid sjukdomar i inre organ.
Huden bränner och kliar
När klåda beror på en hudsjukdom finns ofta andra förändringar i huden som knottror, blåsor, fläckar, fjäll, utslag eller färgskillnader. Om klådan har en fysiologisk orsak, till exempel på grund av sjukdomar i inre organ, så finns sällan utslag mer än rivmärken och torrhet på grund av klådan.
Det finns många tänkbara orsaker till klåda. Här är några exempel på vad som kan ge klåda på olika ställen på kroppen: Klåda i underlivet Kan bero på många saker, och vid besvärande klåda utan tydlig orsak är det en bra idé att få hjälp att utreda vad det kan bero på. Vanliga orsaker till klåda i underlivet hos kvinnor är svampinfektion eller att bakteriebalansen är rubbad.
En annan vanlig orsak är torra slemhinnor, särskilt efter klimakteriet.
Klåda cancer
Klåda i underlivet kan också bero på helt andra saker som flatlöss, hemorrojder, kondylom eller hudsjukdomen lichen sclerosus. Klåda i hårbotten På skolbarn eller andra i deras närhet kan bero på huvudlöss. Honans livslängd är 4—6 veckor och tiden från ägg till moget kvalster är via två nymfstadier 2,5 veckor [5]. I genomsnitt finns sällan fler än 10—12 kvalster hos den drabbade.
Under de tre första månaderna vid förstagångsinsjuknande är antalet dock högre [7, 8]. I inomhusmiljö kan kvalster överleva i 24—36 timmar vid 21 °C och upp till 8 dygn vid 10—15 °C. Skabbkvalstret är dock anpassat till den höga relativa luftfuktigheten och temperaturen i huden och därmed endast låggradigt smittsamt i rumsmiljö [6, 9]. Smittar genom hudkontakt.
Smittspridning inom familjer, bland partner och på vårdenheter är vanligt förekommande [10]. Handskakning eller kramar överför inte kvalstren utan det krävs uppskattningsvis 15 minuter av direkt hud mot hud-kontakt, exempelvis genom att sova tätt tillsammans [7]. Levande kvalster har påvisats i damm hemma hos patienter med skabb men låg risk för överföring från kläder och lakan har visats i studier [11, 12].
Med undantag för så kallad krustös skabb, då ett stort antal kvalster finns på patienten och i omgivningen, får indirekt överföring via kläder och möbler ses som en mindre viktig smittväg [1]. Skabbinfestation stort problem hos djur. Bland tamdjuren är hundar, grisar och kameldjur särskilt drabbade och skabb hos grisar är ett stort och kostsamt problem inom jordbruket.
Smitta hos vilda djur kan vara förödande, exempelvis slogs över hälften av rävpopulationen i Sverige ut under en skabbepidemi på talet [2]. Epidemiologi En global sjukdom. Globalt beräknas minst miljoner människor drabbas av skabb årligen [13]. Skabb finns i alla länder men sjukdomsbördan är störst i endemiska tropiska och subtropiska regioner såsom delar av Afrika, Syd- och Mellanamerika, Indien, Bangladesh, Oceanien samt aboriginsamhällen i Australien [].
Arbetsoförmåga på grund av klåda och sömnbrist, kostsamma behandlingar och bakteriella sårinfektioner orsakade av kliande leder till omfattande sjuklighet och samhällskostnader. Bland barn i endemiska områden bedöms skabb vara en av huvudorsakerna till impetigo och som följd allvarliga komplikationer såsom sepsis och glomerulonefrit [20, ]. Förekomsten varierar stort inom länder och är genomgående högst hos barn samt bland fattiga och trångbodda.
Bristande hygien kan öka risken för sekundärinfektion men verkar i sig inte påverka smittorisken. Uppskattningsvis drabbas några procent av barnen i utvecklingsländer varje år [22, 23], men högre siffror ses i utsatta områden. Exempelvis sågs en årlig förekomst om 77 procent hos barn i Dhaka i Bangladesh [19].
Liknande siffror sågs i ett flyktingläger i Burkina Faso [26] samt i Panama [17]. På vissa öar i Oceanien och i aboriginsamhällen kan en fjärdedel eller mer av befolkningen, och en ännu högre andel av barnen, drabbas årligen [21, 24]. Ökar i Europa. I västvärlden ses sporadiska fall och enstaka utbrott på exempelvis vårdinrättningar och ålderdomshem. Återkommande epidemier var e till e år har beskrivits och flockimmunitet har föreslagits som förklaring.
Vissa författare menar att företeelsen endast berott på yttre faktorer såsom krig och andra situationer där trångboddhet ökat [4, 27]. Spridning är vanligare under höst och vinter [28]. Vem som helst kan drabbas men en ökad förekomst ses i grupper såsom hemlösa och migranter [8, 29, 30]. Incidensen i Europa varierar i studier från ca fall per personår i Frankrike och Storbritannien [] till omkring 30 i Belgien [29].
Stigande incidens har rapporterats från Frankrike [31] och Kroatien [34] och en ökad försäljning av skabbmedel i Sverige [35] pekar mot en liknande trend här. Med ökade migrationsströmmar och trångboddhet förväntas skabb vara en fortsatt aktuell sjukdom. Immunologiskt svar. Mycket är okänt kring immunsvaret vid skabb. Att patienter som tidigare haft skabb är svårare att återsmitta experimentellt och även har färre kvalster än vid primärinfektion talar för att viss immunitet utvecklas [7].
CD4-positiva lymfocyter anses viktiga då till exempel aids-patienter utvecklar svårare infestationer [36, 37]. En överkänslighetsreaktion mot skabballergen ger upphov till den typiska klådan och utslagen. Kliandet i sig bidrar sedan till att hålla nere kvalsterantalet [7, 38]. Specifika IgE- och IgG-antikroppar mot skabbantigen kan påvisas i blodet hos patienter med skabb [] och humana antikroppar har även påvisats i tarmen hos skabbkvalster [43].
Den skyddande effekten av dessa antikroppar är tveksam men de korsreagerar med dammkvalsterantigen. Detta kan tänkas förklara varför ett fåtal patienter har kvarstående besvär en tid efter avslutad behandling [37, ]. Klinisk bild Patientfall. En ensamboende, välvårdad årig kvinna sökte sin husläkare med besvärande klåda sedan några månader.
I hudstatus sågs diskreta exkoriationer på armar och bål.
Kliar på kroppen när jag ska sova
På vårdcentral och hos hudläkare gav skabbletning inget resultat och kortisonsalvor samt antihistamintabletter hade endast tillfällig effekt. Blodprov för blod-, lever- och njurstatus var normala. Efter över ett års besvär hittades ett skabbkvalster vid undersökning och patienten blev symtomfri efter Tenutexbehandling.
Klassisk skabb. Symtomdebuten kan dröja två till sex veckor vid förstagångsinsjuknande men uppstå redan inom ett dygn vid återsmitta [47]. I det typiska fallet besväras patienten och personer i den nära omgivningen av en svår, ofta sömnstörande, generell klåda med samtidiga hudutslag. Den patognomona lesionen är skabbgången Figur 2 , honans boplats i huden.
Den ses som en tunn, upp till en centimeter lång, vindlande, gråaktig linje där honan ses som en mörk prick i ena änden. Gången ses främst interdigitalt, i hypotenar- och tenarregionerna i handflatan och på insidan av handleden. Den kan även ses på fötter och fotleder, på bröstvårtor hos kvinnor och i underlivet hos män samt kring naveln Figur 3.
Hos majoriteten av patienter ses ospecifika utslag i form av kliande, rodnade vesiklar och papler. Dessa uppstår främst på lår, skinkor, mage, armar, händer, fötter och kring hand- och fotleder men kan ses på alla lokaler där skabbgångar uppstår Figur 4. Hos vuxna är det endast ansikte, huvud och hals som i regel är fria från utslag. Dessa lokaler kan dock omfattas hos småbarn, immunsupprimerade och äldre [48].
Utslagen blir ofta exkorierade, eksematösa och sekundärinfekterade. Vissa patienter har få hudlesioner och besväras främst av klåda. Differentialdiagnostiskt kan de flesta kliande dermatoser övervägas. Svampsporerna trivs i fuktiga miljöer och risken för att drabbas ökar om dina fötter inte luftas så mycket, till exempel om du har täta skor.
Så funkar ett digitalt vårdbesök Vad är fotsvamp? Fotsvamp kallas även för tinea pedis och är en vanlig infektion som påverkar hudens yttersta lager. Infektionen leder till att huden producerar fler celler än normalt och det är därför vanligt att huden på fötterna börjar flagna och fjälla vid en aktiv fotsvampsinfektion. Kan fotsvamp smitta? Fotsvamp kan spridas genom hudflagor som kan fastna på till exempel golv och mattor, skor, sängkläder eller andra ytor som kommer i kontakt med fötter.
Smittan sprids lätt i till exempel duschar, omklädningsrum och andra fuktiga miljöer där de flesta även går barfota. Orsaker till fotsvamp Fotsvamp orsakas av en svampgrupp som kallas dermatofyter. Svampen trivs i fuktiga, varma och instängda miljöer och sprids lätt i allmänna miljöer såsom omklädningsrum, duschrum och simhallar där många går barfota.
Att bära täta och varma skor kan också vara en bakomliggande orsak till fotsvamp.