Hur är en göteborgare

Maten Vare sig du väljer att äta smörstekt sjötungsfilé med dragon- och vårkycklingbuljong på Ulf Wagners Michelinbestjärnade restaurang Sjömagasinet eller tar en halv special en korv med bröd och mos i korvkiosken på Heden, så är mat en speciell upplevelse i Göteborg. Ända sedan Leif Mannerström introducerade modern fransk matlagning på Restaurang Johanna vid mitten av sjuttiotalet, har Göteborg varit lite av en gastronomisk magnet för matälskare.

Och fisken är färskare, räkorna rödare, ostronen saltare. Karln kan helt enkelt inte göra fel i göteborgarnas ögon. Vilken annan artist kan samla nästan 70 betalande besökare till en konsert. Håkan älskar sitt Göteborg och kärleken är besvarad. Göteborgshumorn På nittiotalet dömde den ironiska generationen ut göteborgshumorn som töntig och förlegad, men den lever kvar ännu.

När Synvillan revs blev det en grusplan på platsen i väntan på ny byggnation. Fotbollen Ända sedan den första svenska fotbollsmatchen med moderna regler spelades på Heden mellan Örgryte och Lyckans Soldater så har fotboll varit en mycket göteborgsk angelägenhet. Stämningen är otrolig, oavsett vädret och allsången stiger till oanade höjder. Och du behöver inte ens gå på konserten för att uppleva stämningen.

Ölen Länge var öl i Göteborg intimt förknippat med Pripps, som blev statligt och la under sig större delen av den svenska bryggerinäringen och sedan såldes till danskarna. Men nu finns en fantastisk ny ölkultur i Sverige och det märks inte minst i Göteborg. I bland känns det som om det startar ett nytt bryggeri i månaden i stan med omnejd.

Många sorter är extremt lokala och kan inte köpas i övriga Sverige Och att ölen är väldigt göteborgska märks inte minst på namnen. Oceanbryggerierna gör till exempel alen Glenn No 5, Järntorgets Arbetarporter och inte minst Ebbots Ale, som personligen avsmakas av sångare Ebbot Lundberg. Spårvagnarna Göteborg är Nordens spårvagnsmekka med sina upp till 16 linjer som tillsammans åker nästan ett varv runt jorden varje dygn.

Pluralformen jävlar används typiskt som interjektion, ibland med tillägget också: jävlar också. Ofta uttrycks då irritation över vad som hänt eller sagts. Jävla kan också fungera som adjektiv: jävla idiot.

I göteborgskt uttal kan vokalen vara kort och ibland låta som ett kort a-ljud: din javvla idiot. Ordet kan även användas som verb, och då uttalas det som regel utan emfas och med lång vokal: dom ska alltid jävlas med oss. Även fân används på olika sätt. Uttalet kan vara fân men lika ofta fâen. Irritation kan markeras med fâen också, och överraskning med å fân knappast å fàen. Ordet förekommer också i ett par riktigt starka eder: fâen i mig och fâen ta mig.

De senare fraserna används som satsadverbial; de är starkt emfatiska synonymer till verkligen. Tolkas de här ederna ordagrant, är de fasansfulla, vilket även dra åt helvete är. Men de ska inte tolkas ordagrant. Det är ett definierande drag hos svordomar är att aldrig tolkas ordagrant. Göteborgskans svordomar är ungefär som de i andra svenska dialekter, men det finns ändå en del att lägga märke till.

En gammal iakttagelse är att protestantiska länder hämtar svordomarna från underjorden, medan katolskt svärande mer hämtar kraften ovanifrån. Där är det mycket gud, jesus, maria och helgonen. Himla används naturligtvis på många håll, men knappast oftare än i Göteborg. Om man ser ut över världen, så är det vanligt med kraftuttryck som har med könsliv och familjeheder att göra.

Sådana svordomar har traditionellt varit sällsynta i svenskan, men på senare tid har det kommit in en del i den vägen.

Vi lämnar det ämnet här; det har inte speciellt med göteborgskan att göra. Den utgörs av enkäter skickade med post till ett slumpmässigt urval i åldrarna 16—90 boende i Göteborgs kommun. Undersökningen skickades ut till 9 göteborgare och av dem svarade 49 procent. Läs och ladda ner rapporten här: Göteborgs universitet: SOM-institutets rapporter: Trygghet i Göteborg — Det visar att förvaltningar, bolag, civilsamhället och polisen gör ett bra jobb och skapar skillnad.

Det här är en del av ett samordnat arbete och alla behöver hjälpas åt. Även om det blir bättre så kvarstår utmaningar och vi behöver fortsätta att hålla i, säger Kaj Larsson. Resultatet skiljer sig för olika grupper och områden Tryggheten i olika bostadsområden varierar kraftigt i Göteborg. Till exempel upplever 50 procent av de som bor i särskilt utsatta områden trygghet i sitt bostadsområde mot de som bor i ej utsatta områden, där 83 procent känner sig trygga i sitt bostadsområde.

Vilket kön man tillhör är också en faktor som inverkar. Kvinnor känner sig mer otrygga än män, särskilt i de yngre åldrarna, menar Kaj Larsson. Upplevelsen av trygghet skiljer sig mellan olika grupper och områden.